13 nov 2020

Elitlamms supportteam har fått tillökning

Vi välkomnar Kicki Landtröm som denna vecka har börjat jobba med Elitlamms support! Såhär presenterar Kicki sig själv: Kicki Landström, bor tillsammans med min sambo Johan i byn Forsbacka utanför Vännäs några mil väster om Umeå. På gården har vi ett 80-tal tackor av raserna Dorper och Gotlandsfår, några hästar, några kalvar, hund och katt. Jag har alltid tyckt om djur och då främst hästar. Hästarna har också följt mig genom livet på många olika sätt, främst inom travet men jag har även arbetat som hovslagare, terapeut och med foderrådgivning. Skulle jag beskriva mig själv med ett enda ord så blir det nog ”avelsnörd”. Avel och exteriörbedömning har alltid varit mitt största intresse oavsett ras eller djurslag. Med fåren har jag verkligen haft glädje och nytta av det, man kan ju relativt snabbt få se resultat av avelsarbetet, här har också Elitlamm varit en stor hjälp på vägen för mig. Fåren är ju dessutom underbara djur att arbeta med och det går inte en dag utan att jag umgås med dem en stund. För tillfället går jag Driftledareutbildningen med inriktning Får vid Forslundagymnasiet i Umeå, jag har ansvarat för ”embryoprojektet” med bl a Merinofår i norra Sverige i samarbete med Kulla Gård. Jag vill se fårens status bli högre i Sverige och hoppas att jag kan inspirera fler fårägare till att bättre ta tillvara allt vad fåren ger oss och även till att höja kvaliteten på våra svenska får och lamm. kicki_l Selfie på lammbetet.

12 nov 2020

ATL-TV: Hundar skyddar mot rovdjur

1 nov 2020

Sjukdomsutbrottet oroar fårnäringen: ”Kostar jättemycket”

Källa ATL Sveriges andra fall av klövsjukdomen smittsam digital dermatit, CODD, oroar fårbranschen. Näringen hoppas på hjälp från Jordbruksverket med smittspårningen. För tre veckor sedan blev det känt att får på en gård i södra Sverige drabbats CODD. Det här är det andra kända fallet i Sverige – första gången smittan upptäcktes här var våren 2019. Gården som nu drabbats hade köpt in en besättning som skulle vara naturvårdare över sommaren för att sedan gå till slakt. – Den här besättningen har inte haft kontakt med andra får sedan de konstaterades smittade. De hade med allra största sannolikhet CODD när de kom, för de blev halta väldigt snabbt, säger Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande för Svenska fåravelsförbundet. Djuren var svenska får och köpta från en annan svensk gård. – Alla måste vara oerhört försiktiga när de köper livdjur. Det här kommer att kosta näringen jättemycket pengar. Om smittan kommer till en besättning är rådet att slakta ut alla djur, säger Gudrun Haglund-Eriksson. Hela artikeln ATL: Sjukdomsutbrottet oroar fårnäringen: ”Kostar jättemycket” ››

27 okt 2020

Storskalig satsning på svensk ull

Källa Jordbruksaktuellt Ljuset riktas mer och mer på svensk ull och nu görs ännu en satsning på att ta tillvara på råvaran nationellt. Järbo Garn AB satsar på svenskt ullgarn i storskalig produktion. Både norsk och isländsk ull är etablerade kvalitetsprodukter på marknaden men efterfrågan på lokal råvara inom textilbranschen ökar. Den svenska ullen har samma potential, menar Järbo Garn som nu vill lyfta den svenska ullen. Med ull från fårgårdar i Skåne och Halland lanserar därför företaget nu garnet Svensk Ull på den nordiska marknaden. ” Det blir därmed oerhört tillgängligt för en målgrupp som i dag främst använder utländska produkter, men där intresset för lokal råvara är enormt”, skriver Järbo Garn i ett pressmeddelande. Hela artikeln Jordbruksaktuellt: Storskalig satsning på svensk ull ››

26 okt 2020

Två riktade utlysningar – Framtidens jordbruks- & miljöteknik

Källa Stiftelsen Lantbruksforskning Stiftelsen JTI, i samarbete med Stiftelsen Lantbruksforskning, utlyser härmed forskningsmedel för två riktade satsningar, varav den ena tillsammans med Svenskt Vatten. Utlysningarna är en del av S-JTIs strategiska programsatsning om totalt 50 miljoner kronor under perioden 2019-2027.

Utlysningsområden

Utifrån S-JTIs FoU-program samt de syntesrapporter som har inkommit från stiftelsens första utlysning, har stiftelsen beslutat att öppna två utlysningar, en inom respektive område: 1. Klimat-, miljö- och produktionsutmaningar – svenskt jordbruk måste vara redo (8 MSEK). 2. Cirkularitet/restströmmar – tryggad återföring av näringsämnen (9 MSEK) 1. Klimat-, miljö- och produktionsutmaningar – svenskt jordbruk måste vara redo Animalieproduktion – lönsam optimering av hela kedjan Utifrån målområdena Smart farming & produktutveckling samt Produktionsteknik, öppnar S-JTI för ansökningar riktade mot animalieproduktion och optimering av kedjan. Vi ser gärna att ansökningarna strävar efter att möta någon eller några av följande:
  • Utveckling av effektiva och inhemska foderråvaror inklusive betesväxter.
  • Utveckling av smarta inhysningssystem för effektiv animalieproduktion i såväl stallmiljö som utevistelse, för god djurvälfärd och djurhälsa.
  • Utveckling av tekniska system för animalieproduktion från födsel till slakt med hög djurvälfärd, god djurhälsa och god fertilitet.
Läs mer Stiftelsen Lantbruksforskning: Två riktade utlysningar - Framtidens jordbruks- & miljöteknik ››

13 okt 2020

Dubbelt så många ansökningar om skyddsjakt – sök tillsammans

Källa LRF Antalet skyddsjaktsansökningar på dovhjort har ökat extremt mycket i Södermanland. Länsstyrelsen önskar nu att flera fastigheter samlas kring en gemensam ansökan för att underlätta handläggningen. Antalet ansökningar om att få skyddsjakt har fördubblats sedan förra året och länsstyrelsen måste lägga orimligt stora resurser på administration. Viltproblemen blir allt större i det sörmländska lantbruket, därför behövs en mer rationell hantering av skyddsjaktsförfarandet. Oftast söker markägare skyddsjakt var och en för sig. Det kan vara rätt för en del, men vissa bygder är mer drabbade än andra och är man verksam i områden med stora problem kan det vara en god idé att samarbeta och ansöka om skyddsjakt tillsammans. Goda erfarenheter av gemensam ansökan utanför Flen Det finns redan goda exempel där det fungerar bra med gemensamma skyddsjaktsansökningar. Göran Bengtsson på Malsta gård utanför Flen samordnar och är kontaktperson mot Länsstyrelsen sedan fem år. Samarbetet har vuxit och involverar nu 20 fastigheter och det är cirka 60 jägare som turas om att hjälpa till. Såväl egna ägor som arrenderade och utarrenderade marker omfattas. På vissa marker vill markägaren skyddsjaga själv, men på andra marker är man flera som hjälps åt. - Förr fanns det handläggare på länsstyrelsen som inte förstod behovet av skyddsjakt, nu har vi en helt annan relation. Jag upplever att vi har en snabbare handläggning nu när vi är fler som går ihop, berättar Göran Bengtsson. Hela artikeln LRF: Dubbelt så många ansökningar om skyddsjakt - sök tillsammans ›› sormost40viltskador I referensburen syns det tydligt hur stora grödorna skulle ha varit om inte viltet varit där och ätit. Viltskador är i Södermanland den största begränsningen för produktion av livsmedel och skog. Foto LRF

12 okt 2020

Ull som resurs

Välkommen till Lilla Böslid den 4 november 2020 eller följ konferensen digitalt! Se den fina utställningen av produkter och resultat från projektet. Hämta inbjudan som pdf ›› Ull-som-resurs

7 okt 2020

Nytt fall av CODD i Sverige

Källa Gård & Djurhälsan Tyvärr har vi just diagnostiserat ett nytt fall av klövsjukdomen smittsam digital dermatit (CODD), det andra fallet i Sverige. Den drabbade fårbesättningen har också virulent fotröta. CODD är en bakterieinfektion som först drabbar huden i området längs kronranden och sedan för till avlossning av klövkapseln. Fåren får mycket ont och blir halta. Infektionen tränger djupt i vävnaden och bestående skelettförändringar kan ses vid röntgen av klövbenet. Sjukdomen är mycket svårbehandlad och i Storbritannien finns sjukdomen spridd. Observera att sjukdomsbilden kan se olika ut beroende på hur länge infektionen pågått. I akut stadie är förändringana såriga med en aktiv vävnad, som kan beskrivas ha ett ”köttigt” utseende. Vid senare stadier av sjukdomen är såren inte tydliga, här överväger avlossning av klövkapseln och vävnaden ser inte lika aktiv ut (Se foton). Det är av största vikt att vara försiktig vid livdjursköp! Ställ nyinköpta djur i karantän och inspektera alla klövar noga, ta kontakt med veterinär om klövar, kronrand eller klövspalt ser avvikande ut! I karantänen bör klövarna antingen fotbadas eller sprayas ymnigt med 10% zinksulfat. Observera att fotbad inte hjälper mot CODD, däremot minskar det risken för fotröta vid livdjursköp. Läs mer om klövar, fotröta och CODD här! Bilderna visar klövar i den drabbade besättningen. Fler bilder på Gård & Djurhälsans hemsida. Foto Emelie Larsdotter img_1800_red22 img_1831_red2

1 okt 2020

Annorlunda men trivsam baggauktion på Gotland

Gotlands Fåravelsförening tackar för en alldeles speciell auktion, detta Coronans år 2020. Vi är glada att vi kunde ordna visning av baggarna och att alla besökare visade hänsyn och höll avstånd. Perfekt väder, medhavd matsäck och möten kollegor emellan, gjorde dagen i ridhuset trivsam trots att auktionen varade i flera timmar. Många budgivare befann sig på annan plats när auktionsavsluten närmade sig men både i och utanför ridhuset dukades fikabord upp och spänningen på Suderbys under budgivningen var hög. Koncentrationen på mobilskärmarna var total och när sekunderna tickade nedåt steg pulsen på alla, inte bara dem som gav slutbuden.  Ny teknik är spännande men inte främmande bland lammfolk. Höga priser för baggar applåderas som vanligt och gratulationer till nyinköp hördes längs väggar och bland ensilagebalar vartefter köpen blev klara. Medelpriset för ungbaggar var 15215 kr och medelpriset för äldre baggar var 13600 kr. Högsta budet, 41 000 kr, gavs av Roland Peterson, Stora Hamre för en bagge från Sindarve lammgård. Vi önskar årets baggköpare lycka till och hälsar alla besökare välkomna igen i september 2021! Text Anna Törnfelt I Boskapstorgets historik kan man se djuren som såldes och klubbade priser. Sjonhem2020

30 sep 2020

Åkerarealen minskar stadigt med 1 hektar per timma och i år brukas 2,55 miljoner hektar

Källa Jordbruket i siffror Den areal som brukas som åkermark minskar stadigt i Sverige. De senaste 51 åren har åkermarken i genomsnitt minskat med 1 hektar i timman. Preliminärt areal  åkermark är i år 2 548 400 hektar, vilket en marginell minskning jämfört med 2020. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är preliminärt 464 900 hektar år 2020. Det är en liten ökning med 3 700 hektar (+0,8 %) jämfört med år 2019. Jämfört med för fem år sedan, 2015, minskar den totala jordbruksmarken preliminärt med 26 600 hektar. Under samma period minskar åkerarealen med 41 600 hektar medan arealen betesmark och slåtteräng ökar med 15 100 hektar.  Sedan 2000 har spannmålsarealen minskat med 18 % och är preliminärt- och grönfoderväxter samt raps och rybs ökat med 24 % respektive 106 % under samma period. Den areal som brukas som åkermark minskar stadigt i Sverige. De senaste 51 åren har åkermarken i genomsnitt minskat med 1 hektar i timman. Omvandlas det till fotbollsplaner blir det en minskning med 34 fotbollsplaner per dygn, eller 12 500 fotbollsplaner varje år. Läs mer här där även grafik finns att studera ››