Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke

31 augusti 2018 | Nu riktas fokus mot lantbruksektorns lönsamhet samtidigt som näringen och myndigheter försöker ta vara på nyvunna erfarenheter efter sommarens kriser. Och nog är det fler som ser bönders arbete som en tillgång och nödvändighet än för ett år sedan?

Tack Thomas för veckans rubrik.

LRF Kött, där SF representerar fårnäringen, har mötts under veckan. Fokus i LRF Kötts verksamhetsplan för 2019 blir att öka lönsamheten i djurproduktionen. Från SFs sida tror vi att det vore bra om de olika djurslagen jobbade tätare och ihop, och den idén togs emot positivt av mötet.

LRF Kött är också positiva till en svenskmärkning av ull och skinn. Man kommer att jobba med det, men vi får räkna med att det kommer att dröja något innan det är klart (andra produkter ligger före i kön).

Vikten av att alla djurslagen får, get, nöt och gris ställer sig bakom Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll (SDS) togs upp. Sverige har ett unikt gott hälsoläge hos lantbruksdjuren, och för att bevara det har hela branschen ställt sig bakom SDS kontrollprogram vid import av levande djur. SDS tar inte ställning för eller emot import utan handlägger alla importförfrågningar utifrån att dessa skall kunna genomföras med största möjliga säkerhet, även om ingen import kan bedömas som riskfri.

SDS rekommendationer varierar beroende på varifrån djuren kommer. Vänd er till SDS för fri rådgivning vid levandeimport och ta de prover som SDS smittskydds-program rekommenderar. Gör det av respekt för dina kollegor, och gör det av omsorg om egna och andras djur.

Broschyren Vet du vad det svenska djurhäloläget innebär? ››

Högnivågruppen som tillkommit med anledning av torkan har haft ett telefonmöte idag. Effekterna av torkan slår olika i olika branscher och delar av landet, men alla djurslag betonar de ökande foderkostnaderna och att torkan tär på lönsamheten. Man poängterar hur viktigt det är att pengarna för det nationella stödet del 1 betalas ut innan året är slut.

Lantbruket och även fårnäringen behöver bättre långsiktiga villkor som stärker konkurrenskraft och lönsamhet. Med bättre lönsamhet kan företagen själva skapa en buffert för dåliga år och andra oförutsedda utgifter. Lantbruket kan inte ha ständigt återkommande krissituationer som vi inte klarar på grund av små marginaler. Det här återknyter förstås till LRF Kötts verksamhetsplan som vi skrev om tidigare.

Vi ser med stor oro på det stora antal tackor som är anmälda till slakt, för därmed antas lammslakten minska kommande år. Fårnäringen är väldigt sårbar med den lilla andel på 28 % av lammköttkonsumtionen som är inhemsk. (Högnivågruppen består av LRF, Näringsdepartementet, Jordbruksverket, slakterierna, rådgivningsföretag, representanter från får, nöt och grisnäringarna, Köttföretagarna, Svensk mjölk, Arla, Lantmännen m fl.)

Vi deltog i ett regionalt samverkansmöte med anledning av torkan som Landshövding Lena Sommestad bjöd in till i fredags, för en vecka sen. Halland är en av de regioner som drabbats svårast av torkan, men stora delar av landet har liknande förhållanden, om än i olika omfattning.

Djurfrågorna är i dagsläget de viktigaste att hantera, med bland annat vinterfoderbrist, behov av utdraget höstbete och risk för överbeläggningar i stallar. Djurproducenterna tar den största smällen av torkan. Den kortsiktiga lösningen som ligger närmst att ta till är att anpassa besättningarnas storlek efter fodertillgången. Den lösningen hotar dock den framtida produktionen och livsmedelskedjan som helhet, genom lägre priser nu, följt av brist på djur längre fram. Snabbaste lösningen för bönderna är inte bra för branschen på sikt. Det konstateras också att bransch och myndigheter har mycket att göra och lära.

Ute på gårdarna

• Jobba för att ordna foderfrågan, även om priset blir högt.
• Beta så länge som möjligt på alla tillgängliga marker.
• Bibehåll produktionen och minska inte rekryteringen, om det är möjligt.
• Utnyttja de möjligheter till fri rådgivning som finns via SJV, banker, försäkringsbolag etc.
• Vid behov, sök dispenser redan nu! Det finns möjlighet att söka dispens för restriktiv utfodring och strö (Jordbruksverket), för gödselspridning då bete efter vallskörd omöjliggör gödsling enligt regler (Länsstyrelsen) med mera. Länsstyrelsen ska prioritera snabba stallprövningar.

Mötet drog den något oroande slutsaten att det inte finns något tydligt svar på vem som tar ansvar för att alla får mat i Sverige …
Men vi gör ju åtminstone vad vi kan.

Mer information från mötet i Halland finns att läsa här.

Det har varit ett stort vargangrepp i Tivedsreviret söder om Askersund denna vecka. 22 får dödade och 6 avlivade på grund av skador. Flera vargar har deltagit vid angreppet, troligen fyra stycken, och de har grävt sig in under ett fungerande RAS. Detta är mycket ovanligt, men förekommer. Både länsstyrelse och Viltskadecenter anser att skyddsjakt är det enda möjliga om inte stängsling hjälper. Revirets tik ses som genetiskt viktig, hon har flyttats till området. SFs ståndpunkt är att man efter ett angrepp av den här typen måste fatta samma beslut oavsett vilka individer som varit inblandade. På måndag kommer svar på DNA-proven som ska visa vilka av revirets vargar som varit i hagen. Vi har kontinuerlig kontakt med både djurägarna och länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Örebro har ställt upp och hanterat fallet på ett föredömligt sätt.

Katalog för Linköpings baggauktion är publicerad. 73 baggar och bagglamm av raserna suffolk, texel, dorset, dorper och finull presenteras. Hämtas hem på Lammproducenternas hemsida.

Ull för Livet öppnar i morgon i Sala. Det är en utställning som turnerar till den 7 oktober 2018 och som kan ses på sex platser i Västmanlands län. Program för de olika platserna hittar ni här.

Hemsidan skriver inte lika ofta som förr om vad som händer ute i världen. Förklaringen är att jag lägger mer tid på berätta om vad som händer inom SF och omkring oss här hemma, än på internationell bevakning. Men för er om saknar fläktarna från den stora världen har jag idag ett litet lästips: Sheep meats are in a sweet spot från en Nya Zeeländsk blog. Där kan man läsa att det går bra för lammbönderna Down Under. Köttpriserna är på rekordnivåer på grund av valutakurs och ökad efterfrågan från Kina. En annan faktor som håller priserna uppe är att antalet får minskat med hälften de senaste trettio åren (typ tvärtom mot här, de hade för många och vi har för få). Samtidigt är de fårgårdar som finns kvar mycket mer produktiva. Lammningsprocenten har ökat 20 procent de senaste 20 åren och lammvikterna har ökat med 50 procent de senaste 40 åren. Fåruppfödning har blivit roligt igen, säger bönderna. Nej nu ska jag inte berätta allt, läs här. Eller översatt med Google.

Jag ska försöka bättra mig och leta upp lite mer läsning om får ur ett internationellt perspektiv under hösten.

Fårpodden 03 hann komma ut för lyssning under eftermiddagen. Detta avsnitt handlar om att få lammen slaktmogna före stallsäsongen. Men om alla lamm inte blir klara, det händer varje år och kanske ännu mer i år när det varit ont om bete och foder, hur gör man då? Lyssna och hör gärna av er med kommentarer!

Trevlig helg önskar SF!

Fikabuffé vid riksbedömningen i Västmanland. Brittas svärmor är hjälten som förser de hungriga horderna med hembakat fika. Britta skickar med ett stort tack till er som kom med djur och till funktionärerna! Foto Britta Wendelius

Gräset som kommer nu är jämförbart med det första som kommer på våren, rena dynamiten! Foto Einar de Wit

Fast vi fått en del regn går det fortfarande åt en hel del vatten till djuren. Foto Einar de Wit

Det går inte att bromsa sig ur en uppförsbacke, man måste gasa sig upp för backen, påminner Thomas och skickar med en bild på sina nyinköpta Findor-tacklamm (finull x dorset). Foto Thomas Eriksson

Hemkörning av foder i Sveriges alper. Foto Thomas Eriksson

Guldgul halm från Östergötland har anlänt till Värmland. Ni fattar känslan som infinner sig. Och snacka om att bondekåren hjälps åt! Foto Ulf Ekholm

Flytt av får i ett numera grönt landskap! Foto Gudrun Haglund-Eriksson

Och så veckans gotländska solnedgång : ) Gotländsk myrmark levererar. Skördemätaren på tröskan var uppe och vände på nästan 14.000 kg/ha när vårvetet tröskades. Foto Elof Nilsson

Sammanställt av Anna