En marktäckare med tio fantastiska egenskaper ska inte vara gratis

veckobrev

15 mars 2019 | Ullen, oavsett vad den ska användas till, och napparåvaran ska ge en vettig betalning om det ska vara någon mening med att hitta och skapa nya marknader för ull och skinn. Om det och mycket annat i veckans hälsning från SF.

Möte med Filippa K och Röjk igår om svensk ull och lammnappa. Vi diskuterade vilka förädlingsmöjligheter som finns inom och utom Sverige, och vad som är ett skäligt råvarupris. Vi håller med näbbar och klor fast vid att vi inte får pruta ner råvarupriset om vi ska få fart på produktionen av ull till industrin. Även vad gäller lammnappan måste vi ha betalt för det arbete vi som råvaruproducenter faktiskt utför. En mer storskalig förädling kan göra att mellanledet/leden får en rationellare produktion som inte går ut över råvarupriset.

FilippaKRojk
Damerna till höger och vänster är materialansvariga (tyg till vänster och stickat till höger) på Filippa K. Grabbarna i mitten kommer från Röjk Superwear (vd till höger och marknadsansvarig till vänster). Diskussionerna är livliga och positiva där tyg- och stickprover gjorda av svensk ull står i centrum. Till hösten lanseras den första kollektionen med stickat på svensk korsningsull. Foto Claudia Dillmann

Efterfrågan på trädgårdsull stiger, inte minst genom bloggaren Sara Bäckmos tips om ull som marktäckning och hennes bygge av varmbänk isolerad med ull (dag 2, dag 3 här). Vi anser att inte heller denna ull ska prissättas för lågt. Den förnyelsebara och nedbrytbara ullen har många värden i odlingen där den är fuktighetshållande, fungerar som långtidsverkande gödning och den ökar mullhalten i jorden när den sakta förmultnar. Fröogräs får inte fäste eller rotar sig i ullen. Ullen är dessutom vacker och drar inga extra resurser vid produktionen (om man ser den som en biprodukt till kött, ull som går till förädling och fårets andra produkter) och den ersätter andra material som i regel inte är gratis. Det hävdas att den håller rådjur och sniglar borta dessutom. Det låter som att den borde kosta en del, eller hur? Ytterligare ett sätt att motivera priset kan vara att pengarna går tillbaka till fåren i from av foderinköp, stallströ osv.

Lammnappan väcker som sagts tidigare stort intresse, och vi får frågan om hur man får sina skinn beredda från många håll. Redan nu kan man höra av sig till Tranås Skinnberederi eller Donnia Skinn om man vill få sina återtagskinn beredda till nappa. De kommer att samla ihop och samtransportera skinn för garvning hos Kero Leathers i Pajala. Det kommer en artikel om detta i Fårskötsel.

Tanken med vårt nappaprojekt har hela tiden varit att undersöka möjligheten att tillverka svensk lammnappa för att ni i förlängningen ska kunna förädla era egna skinn, och för att fler skinn ska kunna stanna i landet för vidareförädling. Också för att kunna tillfredsställa den marknad som efterfrågar svenskuppfödd och beredd nappa. Mer hållbart både ekonomiskt och miljömässigt. SF kommer alltså inte att starta produktion av grillförkläden, vår nappakollektion är endast till för att inspirera fler fårägare att inkassera pengar för ytterligare en produkt som våra älskade får ger oss. Redan nu har fler låtit bereda lammnappa hos Kero, till exempel presenterade hantverksgruppen Skinnerskorna sin lammnappa på Fårfest i Kil. Mycket roligt!

transport
Hos Einar gick häromdagen en sändning vinterlamm iväg till slakteriet i Linköping. Lite speciellt var att tolv av lammen var dorperkorsningar. Deras skinn ska ingå i fas två av SFs nappaskinnsprojekt. De ska beredas till nappaskinn av Kero i Pajala och frågan vi ställer oss är om man kan se skillnad i kvalitet mellan skinn från olika raser. Det finns en förhoppning om att dorper och/eller texel kan ge skinn som tål att garvas till en tunnare nappa, som till exempel kan användas till bokbinderi. Foto Einar de Wit

Mer information om CODD (smittsam digital dermatit på svenska), den nya klövsjukdom som upptäckts på en gård i Skåne finns nu på hemsidan. I England upptäcktes den första gången 1997 men är nu mycket vanlig. Finns i cirka 50 % av brittiska besättningar. Här i Sverige finns bakterien främst på mjölkkor som går på spalt, första fallet hos nöt i Sverige upptäcktes 2004. Man avråder därför från sambete med nöt om det inte finns mycket god kännedom om nötbesättningens hälsostatus. Det är oklart om sjukdomen kommit till Sverige via importerade livdjur, eller om smitta har skett via nötkreatur som kan ha klövsjukdomen Digital dermatit som man tror orsakas av samma bakterier.

CODD börjar som ett sår i kronranden som sedan letar sig nedåt mot klövkapseln. Såren brukar läka av relativ snabbt, men klöven blir deformerad och även klövbenet får förändringar som ofta leder till kroniska besvär. Förutom att det är mycket smittsamt är CODD även mycket svår att behandla, och det finns idag ingen metod för att sanera bort sjukdomen från drabbade besättningar.

CODD
De två vänstra bilderna visar förstadiet av smittsam digital dermatit med sår i kronranden. Den sista högra bilden visar hur sjukdomen utvecklas vidare till att klövkapseln lossnar. Foto Jennifer Duncan, University of Liverpool

Ett nytt avsnitt av Fårpodden finns nu för lyssning. Denna fårpodd tar oss med till Fårfest i Kil, berättar om hur man lyckas med lammadoptioner och påminner om fårsveriges mest aktuella frågor. Hör gärna av er till poddredaktionen med återkoppling och tips hälsar Anna, Einar och Titti.

svartovit

Adoptera mera, svart eller vit spelar ingen roll. Här gotlandstacka med ett eget och ett adopterat finullslamm. Foto Gudrun Haglund Eriksson

Branschen samlades under veckan för att under Svenskt Kötts ledning jobba med vår gemensamma budskapsplattform. Detta arbete syftar till att samla kunskap, förenkla för oss att svara på vanliga frågor och för att vi vara väl förberedda och prata någorlunda samma språk när det gäller våra gemensamma frågor.

Gård & Djurhälsan har haft styrelsemöte, Ulf deltog via telefon.

Thomas deltog när Gävleborgs Fåravelsförening hade ett trevligt årsmöte under veckan. En ERFA-grupp har satts igång, bor du i området och är intresserad av att vara med så kontakta Titti Strömne omgående. En eller två deltagere till kan nog få plats, hälsar Titti.

Lokalföreningarna i Örebro och Värmland anordnade tillsammans en semininspirationsdag den 9 mars. Inspirerande var ordet, rapporterar Britta som deltog.

semininspirationsdag2
Vår egen semin-guru Magnus Håård var i högform, och ALLA som deltog ville seminera till hösten. Vi hoppas intresset håller i sig! Foto Gudrun Haglund Eriksson

Ett upprop har gått ut med frågan om vilka lokalföreningar som vill anordna riksbedömning under kommande säsong. Många samordnare har redan svarat att de vill arrangera riksbedömning i år. Vi inväntar fortfarande besked från några distrikt innan arbetet med att planera årets riksbedömningsturné kan ta fart. Vi siktar på att presentera den färdiga turnéplanen i Fårskötsel nr 3. Kontakta Britta med besked om ni vill arrangera riksbedömning (meddela gärna även om ni väljer att avstå i år).

LRF har krävt hårdare tag mot djurrättsaktivister som trakasserar bönder och man skriver idag i ett pressmeddelande att justitieminister Morgan Johansson (S) nu vill skärpa lagen om olaga intrång. Johansson pekar på att dagens lagstiftning om olaga intrång är föråldrad och tillkom på 60-talet. Enligt honom råder oklarhet om huruvida det ska betraktas som olaga intrång om djurrättsaktivister går in på en gård som inte är inhägnad. En annan oklarhet är vad som ska betraktas som grovt olaga intrång. Justitieministern vill nu tillsätta en utredning för att se om lagen bör skärpas.

Guldsponsor2019

 

Veckans Guldsponsorpresentation: Gård & Djurhälsan

Gård & Djurhälsan är rådgivningsföretaget som arbetar utifrån visionen att svensk får, nöt och grisproduktion ska vara både lönsam och ha världens bästa djurhälsa. Deras motto är friska djur ger välmående gårdar. Gård & Djurhälsan bedriver verksamhet i hela Sverige och deras team med produktionsrådgivare och veterinärer jobbar för att hjälpa dig med allt från att skapa en bra djurhälsa till produktionsplanering i stort och smått. Fårägare erbjuds rådgivning i form av paketlösningar (Får Bas och Får Plus) och man hjälper framför allt besättningarna med förebyggande arbete så att sjukdomar och problem så långt det är möjligt går att undvika, men hjälper även till vid besättningsproblem. Genom omvärldsbevakning och aktiva samarbeten med myndigheter och andra aktörer i branschen nationellt och internationellt har Gård & Djurhälsan en viktig roll i spridandet av kunskap och utveckling av metoder – allt i syfte att ge dig den senaste och bästa rådgivningen på din gård och att säkerställa vårt goda djurhälsoläge.

Jordbruksverket har gjort en justering av krisstödet efter torkan och föreslår nu att det tidigare stödet på cirka 87 miljoner kronor som skulle betalas ut för vallarealer ersätts av ett riktat stöd till nötkreatur, får och getter. Läs mer här.

I tisdags publicerade Livsmedelsverket en kartläggning av bakterier på lammkött inhandlat i butik. Studien är inte påkallad av något utbrott eller ökade hälsoproblem, utan har enligt Livsmedelsverket gjorts för att täppa till en kunskapslucka. I 35 procent av köttet hittades Stec-bakterier, men oftast inte av den typ som kan leda till de allvarligaste symtomen. I de svenska proverna hittades inte termotoleranta campylobacter, salmonella eller resistent E. coli.

Att vara noga med hygienen i köket, att ge helt kött en stekyta och att genomsteka köttfärs är de råd som gäller för att undvika magsjuka på grund av STEC. Att våra djur är rena och vid behov klippta när de levereras till slakt är en förutsättning för en hygienisk slakt, där har vi lammproducenter ett viktigt ansvar att ta.

Fårskötsel nummer 2 ligger nu i tryckpressen, kommer nästa torsdag eller fredag.

Trevlig helg önskar SF!

kalv100
Säsongens hundrade kalv på Nors, en charolais efter ny prövningstjur och med tjusiga franska linjer på mödernet. Han får vara med i veckobrevet bara för att ingen ska tro att Elof går hemma på Nors och maskar i väntan på lamningen ; ) Foto Elof Nilson

dikostallNors
På samma Nors är kostall-bygget på väg in i slutfas. Det städas och gödslas ut inför lammningen. Alla småboxar är monterade och klara. Saknas gör ett runt antal cyckelkorgar som ska inhandlas, sedan är man redo för årets lammungar. Foto Elof Nilson

Brismenelamm
Man skulle kunna tro att den avslutande bilden är samma som förra veckan, men idag är det Einar som firar fredag med första lamningen i sin stora lamningsomgång. Ni som lyssnat på senaste Fårpodden vet att Einar nu ska ägna sig åt detta fram till midsommar, eftersom foderbristen tvingat fram kreativa lösningar. Foto Einar de Wit

Sammanställt av Anna