Fårgos och fårost

25 mars 2022 | Åter en vecka där mycket kretsat runt krisläget. Det jobbas febrilt för att nå fram till politiker och makthavare, och förhoppningsvis är fårgos och fårost bästa sättet.

Thomas träffade tidigare idag landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg, som tillsammans med västernorrländska riksdagsledamoten Malin Larsson (båda socialdemokrater) besökte Strömmens Gårdsmejeri i Ånge. De lovade inget, men lyssnade åtminstone på oss. Och så hoppas vi att gos med tackor och fårost och lammkött, som de köpte med sig från gårdsbutiken, gör djupt och bestående intryck.

Anna-Caren Sätherberg och Christoffer Lindahl diskuterar det akuta läget för fårföretag. Foto Thomas Eriksson

Med hopp om att vår landsbygdsminister nu vet mer om fårbönders och gårdsmejeristers verklighet våren 2022. Foto Thomas Eriksson

Den digitala medlemsträffen i tisdags lockade ca 40 deltagare som fick en gedigen presentation av de insatser som gjorts och intensivt pågår för att få fram mildrande insatser för ett svenskt lantbruk hårt drabbat av kostnadsökningar. Stödpaketet på 1 miljard som har aviserats kommer inte att räcka, och det är svårt att få igenom så stora kostnadsökningar som det nu handlar om genom högre priser i handeln. Så även om det bästa vore att marknaden tog kostnaderna måste staten i detta läge gå in och skydda livsmedelsproduktionen, som man gjort i t ex Norge, Polen m fl europeiska länder. Hela kedjan drabbas om animalieproduktionen dyker, och en stor del av det påverkansarbete som görs handlar om att få politiker att förstå hur helheten hänger hop och hur viktigt det är vi har får, nöt och lammproduktionen kvar. Försörjning av växtnäring väntas bli en knäckfråga framåt. Kort diskuterades också hur lantbruket och djurhållare kan drabbas och vad som gäller om vi skulle dras in i kriget. Branschen har i samarbete tagit fram en lista med förslag för att dämpa animalieproduktionens kostnadskris. Den är inte klar för publicering denna vecka, men kommer.

Det kom in förslag från mötets deltagare som kommer att utvärderas och läggas till listan. Några exempel på förslag som kom in:

• Pausa/ta bort fånigt låga avgifter som 50 kr i registreringsavgift per anläggning, och nya avgifter för att söka undantag från ekologiska avelsdjur (1400 kr).
• Sänk priset på kadaverhantering.
• Stötta även mindre slakterier med minskade avgifter och mindre regelkrångel, så att vi kan sälja på återtag. Då har vi själva kontroll över intäktssidan.
• Prioritera investeringsstöd till lammproducenter, även för de som inte bygger för många djurenheter.
• Vi behöver en efterlevnad av rovdjurspolitiken som gör att vi inte ger upp p.g.a. höga stängselkostnader, oro, angrepp, dåligt bemötande från tjänstemän etc.
• Betande djur binder kol, in med stöd för det och inte bara för fånggrödor.

Det som är positivt är att mycket fokus i debatten nu ligger på livsmedel och Sveriges matförsörjning, efter några veckor där försvaret var den hetaste frågan. Detta gör att politiker nu lyssnar på oss och är öppna för diskussion.

Naturvårdsverket har gått ut med information om att de har beslutat att vi ska ha en nivå på 400 vargar i Sverige. Sättet de räknar på kan också innebära en vargstam på 600 individer, menar de som räknat utifrån den nya modellen. Svensk Jakt beskriver hur det hänger ihop här. SF kommer att protestera, och fortsätta att hävda att de beslut som är taga av riksdag och regering ska följas.

Jordbruksverket har gjort en förstudie om ett kundskapsnav. Ett nytt arbetssätt som ska inkludera forskare, rådgivare, samverkansparters samt befintliga och potentiellt nya lantbruks- och landsbygdsföretag och ha fokus på kunskapsutbyte och samverkan inom områdena företagsledning och entreprenörskap, digitalisering, animalieproduktion, miljö och klimat. Detta är precis i startgroparna och vi återkommer i ämnet, SF är med på ett hörn.

”Våra” fem lantmästarstudenter vid SLU som gjort en förstudie om en tilltänkt fortsättning och vidareutveckling av seminverksamheten har redovisat sitt arbete. De har analyserat idén ur alla vinklar, undersökt intresse och gjort ekonomiska kalkyler. I kort sammanfattning har de kommit fram till att det finns många skäl att anta att en svensk seminverksamhet för får behövs och kommer att efterfrågas långsiktigt, att lämplig placering är någonstans i Götaland eftersom kundunderlaget är störst där, att vi utan export av doser behöver sälja ca 1200 doser per år och att export till grannländer på regelbunden basis förbättrar kalkylen. De har räknat med ett eget kapital på ca 170′ och ett lån på 250′ för att realisera projektet och träffat en bank för att kolla om den skulle låna ut pengar till detta. Banken sa ja, de bedömde verksamheten som viktigt och affärsplanen som tillräckligt stark för att vara villiga att låna ut pengar till det tänkta projektet. Tack Annelie Persson, Erik Polfjärd, Frida Hansson, Jonas Gustafsson, Julia Löfman och Mimmi Infang-Franzen för ert arbete som kommer att vara till stor hjälp när vi ska jobba vidare!

Nu finns en nytryckt baggkatalog som presenterar seminbaggarna som finns att köpa 2022. Vi kommer att skicka ut den till er som köpt doser de senaste två åren. Hör man inte till den gruppen och vill ha en katalog, kontakta Britta som meddelar Swishnummer och skickar mot fraktkostnad. Katalogen finns också i pdf-format.

Foto Britta Wendelius

En riksbedömningsplats för ull/päs/rya har tillkommit och Skara kommer att inleda riksbedömningsturnén den 23 augusti.

Dags att söka medel från Branschutvecklingspengarna till projekt som ökar näringens konkurrenskraft och stimulerar tillväxt inom svensk köttprouduktion. Kriterierna för pengarna som kan sökas för lammprojekt finns här. Totalt finns 3 000 000 kronor att söka, varav 5 % till får och lamm, vilket speglar lammens bidrag till potten. Pengarna kommer från den så kallade branschutvecklingspengen, ett avdrag som görs per djur eller kilo kött vid slakt. Alla lammslakterier är inte anslutna, vilket bidrar till att lammens del av de sökbara pengarna är liten.

Mastit? Gård & Djurhälsan har startat ett projekt för att undersöka vilka bakterier som orsakar denna vanliga och besvärliga sjukdom, och vilken antibiotika som är det bästa alternativet för behandling. De behöver mjölkprover från akuta kliniska juverinflammationer och har skickat ut provtagningsmaterial till besättningar i G&D med mer än hundra tackor, så kom ihåg att nyttja erbjudandet om gratis koll av mjölken om någon tacka får mastit.

Baggauktion Mälardalen har beslutat att arrangera även årets auktion digitalt, den hålls den 21 september.

Angående anmälan av delegater till stämmofullmäktige: Lokalföreningar anmäler sina delegater via funktionärsrapporten, som ska vara Britta tillhanda senast 1 april. Vi har fått in många under veckan, tack för det! Rasföreningar ska anmäla sina delegater via epost till Britta. Boende bokar delegater själva via Starby Hotell.

En vecka kvar att lämna in motioner och nomineringar till Årets Fårföretagare 2022. Det är tunt med nomineringar i år, men vi väntar med spänning för det brukar komma in många under den sista veckan.

Trevlig helg önskar SF!

Har ni börjat med påskpysslet? Det är enkelt att göra sitt eget tussris, eller kanske göra för att ta med som gå-bort-present eller till försäljning. Det går utmärkt att färga sin ull själv, men att använda ofärgad råull är också snyggt. En limpistol, lite björkris och sen är det bara att rulla tussar och limma på. Om man vill kunna plocka in tussarna och återanvända nästa år så använder man så lite lim som möjligt. Foto Britta Wendelius

Voilà! Foto Britta Wendelius

Eller så kör man en ännu enklare variant av vårhyllning. Foto Sätersborg

Det lammas. Foto Thomas Eriksson

Vårlammen är slaktklara. Foto Thomas Eriksson

Somliga har en månad kvar till lamning. De slappar, bidar sin tid och bonden njuter av att det är långt kvar till nattvak. Foto Anna Bergström

Sammanställt av AnnaSisy