Aktuellt om blåtunga hos får
Under hösten 2023 rapporterades ett omfattande utbrott av blåtunga hos nötkreatur och får i Nederländerna. Utbrottet orsakas av en variant av sjukdomen, serotyp 3 (BTV-3) som är ny för norra Europa.
Bilden visar ett får från utbrottet i Nederländerna med typiska symtom på blåtunga: svullnad i huvudet och salivering. Foto Rene van den Brom, Nederlandse Voedsel en Waren Autoriteit.
Text: Erika Chenais och Hedvig Stenberg, Statens veterinärmedicinska anstalt
Utbrottet fick en mycket snabb spridning men bromsade in under vintern, då de sjukdomsspridande svidknotten inte är aktiva. Virusspridningen förväntas ta ny fart och även spridas till andra länder under sommarhalvåret 2024. För närvarande finns inget vaccin mot BTV3. Sverige är i dagsläget fritt från blåtunga och sjukdomsfriheten övervakas årligen genom tankmjölksscreening och provtagning av avelsdjur men det går inte att utesluta att sjukdomen kan komma att spridas till Sverige under de närmaste åren.
Blåtunga är en allvarlig virussjukdom som drabbar idisslare och kameldjur. Hos får ger sjukdomen varierande grad av kliniska symptom beroende på serotyp, med en dödlighet upp till 20% hos vuxna djur (50% hos lamm). Namnet blåtunga kommer av att sjuka djur i enstaka fall kan få kraftigt svullen och blånad tunga. Vanligare symptom vid blåtunga är:
- feber
- nedsatt allmäntillstånd
- aptitlöshet och avmagring
- ökad salivation (dreglande)
- rodnad, svullnad och sår i mun, nos och ögon-slemhinna
- svullnad i huvud- och halsregionen
- stelhet och hälta
- kronrandsinflammation och klövkapselavlossning
Sjukdomen orsakas av ett virus som smittar via blodsugande svidknott. Spridning av blåtungevirus sker alltså inte direkt mellan djur, och endast under den del av året som svidknott är aktiva. Svidknotten kan inte flyga långt på egen hand men de kan färdas långa sträckor med vinden. Utbrottet av blåtunga i Sverige 2008 (som orsakades av blåtungevirus av serotyp 8, BTV 8) tros ha uppkommit då infekterade svidknott blåste in från norra Tyskland eller Danmark. Människor kan inte bli infekterade men kan sprida blåtungevirus mellan djur genom att till exempel använda samma kanyl till flera olika djur. Sjukdomen kan också spridas genom att infekterade djur flyttas när de befinner sig i en fas av sjukdomen då de har virus i blodet. Om sådana djur flyttas till en plats där det finns svidknott som kan sprida smittan vidare kan sjukdomen etableras i ett nytt område.
När ska blåtunga misstänkas? Blåtunga ska misstänkas om ett eller flera djur i en besättning med får eller nötkreatur har feber, sårig och svullen slemhinna i mun och nos, dreglar kraftigt och haltar under sommarhalvåret. Blåtunga är listad enligt EU:s djurhälsolag och är en så kallad ”åtgärdssjukdom” i Sverige och anmälningspliktig. Djurägare som misstänker sjukdomen ska kontakta veterinär. Utan ett vaccin finns det tyvärr inte så mycket som kan göras för att skydda djuren. Vid ett konstaterat fall kommer Jordbruksverket att besluta om förflyttningsrestriktioner. Preliminär information från Nederländerna visar att djur kan skyddas från infektion om de stallas in. Jordbruksverket och SVA kommer att följa utbrottet i Nederländerna noga för att utvärdera hur BTV-3 breder ut sig, utvecklingen av vaccin, konsekvenser för djur och produktion samt undersöka tänkbara skyddsåtgärder.
Hösten 2008 påvisades Blåtunga i Halland, här kan man läsa om utbrottet och vaccinationskampanjen som genomfördes i södra Sverige. Troligen hade infekterade svidknott blåst in från Danmark eller Tyskland. Sverige blev indelad i skyddszoner och får fick inte passera dessa gränser. Detta ställde bland annat till problem för landets baggauktioner, då vissa baggar inte kunde transporteras till autionsplatserna. Då fick ägarna träda in i auktionsringen istället. Året efter var problemet borta. Foto Einar de Wit