Den svenska ullens resa från 2017 till nu
Europen Wool Day! Vi firar genom att se tillbaka på de senaste åren och allt som hänt inom svensk ull.
Anno ca 2017 hade svensk ull rykte om sig att vara grov, stickig och allmänt oandvändbar. Men nu vet vi att all svensk ull kan användas till något. Ungefär hälften av våra svenska får är korsningar, och många av dessa har en finfibrig ull som passar fint till och med till kroppsnära plagg. Andra raser ger ull till vattenavvisande ytterplagg, vissa köttraser ger ull som är perfekt till stoppning. Flera av våra svenska raser är världsunika, till exempel vårt grålockiga och glansiga gotlandsfår, finullsfåret med sin finfibriga ull och ryafåret som har en lång glansig ull som kan spinnas till ryagarn. Här finns många möjligheter.
Häng med längs ”memory lane”.
#tillsammansförsvenskull #allullbehövs #swedishwool
Stoppa fingrarna i svensk ull! Foto Filippa K
Den outnyttjade svenska ullen uppmärksammades i Svenska Dagbladet hösten 2017 och detta blev upptakten till det största intresse vi sett för svensk lammproduktion i svensk media i mannaminne.
På Fårfest i Kil 2018 arrangerade SF ett B2B-möte där ullproducenter och företag som vill jobba med svensk ull fick mötas. Vi lärde känna flera företag denna dag, bland andra Röjk, Filippa K, Tiger of Sweden, Fjällräven, Seger Europe och Ljungskile Trikå. Detta ledde till många givande samarbeten! Träffen har följts upp med samma typ av möten 2019 och 2020.
Ullbiblioteket lanserades våren 2018 för att marknadsföra svensk ull och för att understödja diskussionen om att all svensk ull kan användas till något. Att uppleva ullen med flera sinnen är något annat än att bara prata om den.
Projektet Ull och Skinn – vägen till mervärde gick ut på att synliggöra och öka kunskapen om fåret och framförallt dess ”biprodukter”, skinnet och ullen. Produkter som i många fall varit en underskattad råvara fram tills nu.
Elof Nilsson (SF) och Jodi Everding (Filippa K) i samband med den officiella starten för Vinnova-projektet om ull i en cirkulär och biobaserad ekonomi, i januari 2019.
Jodi Everding från Filippa K, Elin Näsström från Smart Textiles, Claudia och docka med lammnappa på workshop om ull och framtida ullprodukter på Högskolan i Borås. Foto Linda Nydén
Nämnden för hemslöjdsfrågors branschmöte hösten 2019, här en representant från Fjällräven som berättar om ryggsäcksplattor och jackfoder av svensk ull.
Fårklipparutbildning på Norrby gård 2019. Claudia var med och berättade om SFs informationsmaterial om ullskörd. Sveriges fårklippare är viktiga nyckelpersoner när ull ska tas om hand, och samarbete med dem identifierar vi som avgörande för att lyckas med vårt mål att använda mycket mer svensk ull.
Att nå ut till fårägare med kunskap om hur ullen ska skötas på fåret, vid klippning och efter klippning är förstås också avgörande för att lyckas. Informationsmaterial i olika former har tagits fram.
Alla undrade hur mycket ull och vilken sorts ull som egentligen produceras i Sverige, så en kartläggning med hjälp av statistik från Jordbruksverket och Elitlamm gjordes 2019. Uppdaterade siffror från 2022 finns här.
Som exempel, den begärliga finullen växer till med ca 60 ton per år.
När de som jobbade med Vinnovaprojektet fick en sneakpeak på tröjorna som Röjk och Filippa K jobbade med i fårbonden Tomas Olssons fårhus. Fåren fick också vara med.
November 2019, skyltning med svensk korsningsull i en av Filippa Ks butiker i Stockholm.
Claudia intervjuas ”in english” om svensk ull i Filippa Ks butik i Stockholm. Foto Filippa K
Samma kväll släpptes tröjan Elin av svensk korsningsull.
Fårklipparförbundets ordförande Matilda Andersson och fårbonden Tomas Olsson som producerat ullen till tröjorna. De enda som inte var med och firade var fåren, de ville hellre stanna hemma och chilla i fårhuset. Foto Filippa K
Detta är ullkonsulten Linnea Eklund. På Fårfest i Kil 2020 arrangerade SF i samarbete med Svenska Fårklipparförbundet ett uppskattat event där Magnus Woulo klippte får, Linnea sorterade ullen och Claudia berättade om var och hur man kan sälja sin ull.
Lena Köster och Claudia studerar ull i stickad och vävd form till ett ullbibliotek 2.0. Foto Britta Wendelius
Kruklock tillverkade av restull. Locken ska förhindra fröogräs och annat att konkurrera med plantorna. En av många innovativa produkter av svensk ull som tagits fram sedan larmet om att svensk ull slängs kom.
Jacka från A New Sweden, ett företag som väljer att endast jobba med ull. Svensk ull. Foto A New Sweden
Filten Freja från Klippan Yllefabrik, spunnen och vävd av Gotlandsull och korsningsull. Det går numera att hitta ull i många svenska produkter och just denna säljs över hela världen. Foto Klippan Yllefabrik
Vi bedömer framtiden för den svenska ullen som ljus, vår ull är efterfrågad. Mycket som krävs för att ullen vi producerar ska nå rätt köpare återstår att lösa, men med väldens bästa djur och smartaste fiber ska väl det gå att lösa!
Där annat ej anges är fotografen Claudia Dillmann. Om någon bild har annan fotograf som vi missat ber vi om ursäkt!