Hallå där … Gudrun Haglund-Eriksson

Vad händer just nu i förbundet, vad jobbar styrelseledamöterna med och vilka är deras hjärtefrågor? Sist ut i denna intervjuserie är vår ordförande, Gudrun Haglund-Eriksson.

Gudrun Haglund-Eriksson är född på en mjölkgård och jobbade länge med mjölkproduktion. De två första Finullstackorna införskaffades -81, och idag är verksamheten helt inriktad på lammproduktion. På gården Bengtstorp finns Gotlandsfår, Finullsfår och Leicester. Förädling och försäljning av skinnen görs av Gudrun själv, och familjen driver även skogsbruk. 2013 valdes Gudrun in i förbundsstyrelsen med uppdraget att axla rovdjursfrågan. Hon hade som styrelseledamot för LRF i Örebro län, ett av de län där vargen etablerade sig först, redan då skaffat sig stor erfarenhet i rovdjursfrågan. 2018 blev Gudrun Fåravelsförbundets första kvinnliga ordförande, alltid med fårens och fårnäringens stora mångfald och möjligheter i fokus.

Vad innebär det att vara ordförande i Svenska Fåravelsförbundet?

Som ordförande försöker jag hålla i och samla ihop tömmarna, och driva alla frågor vi jobbar med framåt. Jag är också ett ansikte utåt som jobbar för att lyfta fårnäringens möjligheter vid alla möjliga tillfällen, det innebär påverkansarbete i olika sammanhang och många politiker- och myndighetskontakter.

SF jobbar väldigt brett med många frågor. Vi svarar på remisser, jobbar med djurskyddsfrågor, smittskydd, produktion, avel, ull och skinn för att nämna några. Styrelsen hjälps åt att driva och ta ansvar inom de olika verksamhetsområdena, men som ordförande är jag i regel med på ett hörn i större frågor.

Rovdjursfrågorna är ett av de stora områden som jag står som ansvarig för. Ett jobb som vi tycker går väldigt sakta framåt, men ser vi i backspegeln så har vår påverkan varit betydelsefull för näringen. Men mycket mer jobb krävs.

Vad är aktuellt just nu inom dina verksamhetsområden?

Vi har gjort flera inspel till konkurrenskraftsutredningen och om transportförordningen. Att det fortfarande är stora mängder ull som slängs väcker intresse, både TV4 och regeringen har hört av sig i frågan, där vi gett inspel.

Regeringen har gett Naturvårdsverket två uppdrag i rovdjursfrågan, ett om skyddsjakt och ett hur det går att minska vargstammen med bibehållen gynnsam bevarandestatus. Uppdaterade riktlinjer för beslut om skyddsjakt på stora rovdjur har släppts idag (läs mer här), och de gäller från och med idag. SF, LRF och flera andra systerorganisationer har lagt ner mycket arbete för att få så bra riktlinjer som möjligt, och även om vi inte fått bifall för alla våra synpunkter är detta en stor förbättring för fårnäringen!

Vi har jobbat med förstudien Svenskt lamm som vi driver tillsammans med LRF, Lammproducenterna och Svenska Köttföretagen. Förstudiens mål är att få till större projekt i syfte att öka lammproduktionen.

Det har varit mycket jobb under 2023 med EUs zooteknikförordning, som kostat förbundet tid och pengar, men nu är nästan alla avelsplaner i mål. Även annat på avelsområdet jobbas det mycket med.

Vilka är de största utmaningarna inom dina områden?

Att få till en rovdjursförvaltning och en skyddsjakt som håller över tid och gör skillnad, så att vi kan bedriva lammproduktion med betande djur i hela landet.

Hur är det med framgångar, har det hänt något roligt eller bra på sistone?

Det är positivt att vi från de gröna näringarna blev inbjudna till Rosenbad förra veckan, till ett diskussionsmöte med statsministern och landsbygdsministern om läget i EU och vad som skulle göra skillnad för oss här i Sverige. Att politikerna lyssnar på oss och frågar vad behövs här i Sverige för en förändring till det bättre. Några punkter som många tog upp var behovet av regelförenklingar, lönsamheten, rovdjursförvaltningen samt hindrande faktorer vid generationsskifte.

De nya riktlinjerna för beslut om skyddsjakt på stora rovdjur kommer förhoppningsvis att innebära en betydande förbättring. Vi hoppas att man kommer använda möjligheten att utlysa skyddsjakt redan efter ett angrepp innanför RAS och i särskilt sårbara områden.

Om vi ser lite mer långsiktigt, åt vilket håll vill du föra dina hjärtefrågor?

Att vi kan öka lammproduktionen, producera mer kött, skinn och ull. Att vi får betalt för våra produkter så att vi kan få snurr på lönsamheten och möjlighet till investeringar på våra lammgårdar.

Att vi lyckas lyfta fårens unika möjligheter och att fårens förmåga att förvandla gräs till mat, kläder, byggmaterial med mera och att öka den biologiska mångfalden utnyttjas.

Om du får önska fritt, vad skulle det vara?

En begränsad stam av rovdjur. Att vi blir fler medlemmar så vi blir starkare, både med mer ekonomiska resurser och en stark organisation med kraft att påverka. Ju fler medlemmar vi blir desto starkare är vi.

Får jag chansen skulle jag önska en stor kappsäck full med pengar, att använda till olika projekt som skulle gynna fårnäringen 😉

Bilden togs den 12 mars vid diskussionsmötet med regeringen. Gudrun skakar hand med landsbygdsminister Peter Kullgren. Foto Anders Drottja

Mer hallå där …

Här finns alla intervjuerna som gjorts med styrelsen under vårvintern 2024.