Avelsvärdering är roligt!

Visst är det spännande med avelsvärden? Det har kommit in många frågor och positiv respons nu när avelsvärdena går att se i Elitlamm Avel&Produktion. Du hittar avelsvärden för dina djur i Elitlamm via dina tack-, bagg- , lamm- och djurförteckningar. För att visa avelsvärdena på djurförteckningen klickar du på länken Ändra listans utseende och väljer vilka värden du vill se. Du kan sedan sortera listan för att se djur med högst respektive lägst avelsvärden.

Ni som inte har tillgång till avelsvärden via webben kan beställa dem hos oss på support@elitlamm.com . När avelsvärdena publicerades i oktober publicerade vi inte samtliga avelsvärden utan det kommer kontinuerligt att läggas till nya avelsvärden i Elitlamm.

Avelsvärden för slaktkroppsegenskaper

I slutet av januari lade vi ut avelsvärden för slaktkroppsegenskaper. Slaktkroppsegenskaperna är viktiga då de har en stor ekonomisk betydelse för besättningen:

• Slakttillväxt – genetisk kapacitet för tillväxt mellan födsel och slakt. Djur med avelsvärden > 100 ger djur vars slaktkropp växer snabbare än genomsnittet för rasen
• Formklass slakt – genetisk kapacitet för kroppskonformation. Djur med avelsvärden >100 förväntas klassa sig högre vid slakt än genomsnittet för rasen.
• Fettklass slakt – Genetisk kapacitet för fettklass. För fettgrupp innebär ett avelsvärde över 100 att avkomman förväntas bli fetare än genomsnittet i rasen. Detta kan vara både positivt och negativt beroende på rasens och/eller besättningens utgångsläge. Ett värde för fettgrupp på under 100 innebär att djuret kan förväntas sänka fettansättningen.

För slakttillväxt och formklass är värden över 100 alltid bra eftersom det innebär att deras avkommor förväntas få hög klass samt god köttillväxt i förhållande till rasens genomsnitt.  Avlar man för att få ökad slaktkroppstillväxt får man automatiskt högre formklass vid slakt.

Att tänka på när man tittar på avelsvärden

• Avelsvärden över 100 innebär att djuren har ett högre avelsvärde än genomsnittet för rasen. Man behöver inte alltid välja toppdjuren för att förbättra den egna besättningens djur. Om man till exempel har tackor med ett genomsnittligt avelsvärde på 94 för mönstringstillväxt förbättrar alla baggar med avelsvärden på 95 eller högre. 
• Kombinationen mellan en bagge och en tacka är viktig. Ett lågt avelsvärde hos en tacka kan kompenseras av ett högre avelsvärde hos baggen till exempel.
• I de flesta fall är ett högt enskilt avelsvärde bra (exempelvis hög slakttillväxt), men inte för alla. För fruktsamhetsegenskaperna t ex. är inte detta alltid bra eftersom fler födda lamm kan leda till större kullar än vad tackan klarar av att föda upp själv. Även för egenskapen fettgrupp behöver ett högt avelsvärde inte alltid vara positivt.
• Flera egenskaper ”hänger ihop”, dvs. de påverkas av samma gener (genetiskt samband). Tillväxtegenskaper är exempel på sådana där mönstringstillväxten påverkar avelsvärdet för slakttillväxt och vice versa. Sådana egenskaper bidrar med information till varandras avelsvärden.
• Levande djur får avelsvärden för slaktegenskaper trots att de i allra högsta grad lever. Informationen kommer dels från slaktade släktingar men också genom det genetiska sambandet mellan tillväxtegenskaperna och slaktkroppsegenskaperna.  
• Det går inte att förändra en egenskap hur mycket som helst med hjälp av avelsarbete eftersom det finns biologiska faktorer som begränsar. Till exempel kan man inte genom att välja djur med höga avelsvärden för fruktsamhet öka antalet lamm hur mycket som helst.
• För raser som vill behålla en egenskap som den är, t.ex. fruktsamhet, är det bra att välja lamm med avelsvärde kring 100.
• När man tittar på ett avelsvärde behöver man fundera på vad avelsvärdet betyder i ”verkligheten” innan man bestämmer sig för om djuret ska få möjlighet att verka i avel eller inte. På hemsidan finns en tabell över vad en relativtalsenhet är värd och den använder man sig av för att beräkna vad skillnaden i avelsvärden betyder i verkliga enheter som t.ex. g/dag eller antal födda lamm/kull. Om vi har en besättning med gotlandsfår som inte vill öka sina kullstorlekar i andra och senare kullar står det i tabellen att relativtalsenheten är 0,007. Detta innebär att ett avelsvärde på 110 i genomsnitt ger 0,07 fler lamm per/kull (0,007*10) medan ett avelsvärde på 120 ger 0,14 fler lamm per kull (0,007*20). Skillnaden mellan ett djur som har avelsvärde 100 och ett djur som har avelsvärde 110 är liten och detta bör man beakta för att inte välja bort djur där avelsvärdet i praktiken innebär små förändringar.

 

Vill du veta mer om avelsvärden och hur du kan använda dem?

Kontakta ditt distrikt för att höra när det hålls en kurs i din närhet eller ta kontakt med våra utbildare i Elitlamm för att ordna en kurs i BLUP avelsvärdering.

Följande av våra elitlammsutbildare har specialkompetens för att hålla kurser om den nya avelsvärderingen och hur du använder den i Elitlamm:
Anna Törnfeldt, LRF-konsult, Gotland, anna.tornfelt@gotlandica.se
Karin Granström, HS-konsult, Värmland, karin.granstrom@hush.se
Titti Strömne, lammrådgivare, Uppland, titti.stromne@telia.com
Magnus Jönsson, lammrådgivare, Skåne, magnus@ostrasallerup.se
Birgit Fag, HS-konsult, Småland, birgit.fag@hushallningssallskapet.se
Annelie Carlsson, Länsstyrelsen, Västra Götaland, Annelie.Carlsson@lansstyrelsen.se
Victoria Thuillier, HS-konsult, Dalarna-Gävleborg, Victoria.Thuillier@hushallningssallskapet.se
Åsa Lindqvist, fårhälsoveterinär, Småland-Öland, faochfolk@telia.com
Stina Stabo, HS-konsult, Uppsala, Stina.Stabo@hushallningssallskapet.se

Har ni frågor är ni också välkomna att maila oss på support@elitlamm.com eller ringa 0174-30150 (mån, tis, tors 9-11.30).