Ostfriesiskt mjölkfår

Den Ostfriesiska mjölkfårsrasen är ett lönsamt produktionsmjölkfår som kombinerar bra avkastning med höga halter fett och protein. Rasens goda mjölkegenskaper i kombination med goda hälsoegenskaper och hög mjölkbarhet ger förutsättningar för bästa möjliga produktionsekonomi.

Källa:
Avelsprogram för Ostfriesiskt mjölkfår

Historiskt sett härstammar den Ostfriesiska rasen från Frieseröarna i Nordsjön utanför Tyskland, Nederländerna och Danmark. Enligt tysk litteratur omnämns rasen från 1600-tal och Sverige skall rasen enligt uppgifter tidigt importerats i större utsträckning och fram tills industrialiseringen varit vanligt förekommande på kungsgårdarna. Därefter försvann rasen i princip helt från Sverige fram till 1980-tal då importer från bland annat Schweiz gjordes. Idag finns det i Sverige ett fåtal besättningar där kommersiellt avelsarbete förs.

Det Ostfriesiska mjölkfåret kännetecknas av det långsmala ansiktet, fritt från ull och horn med lång, tunna, ibland lätt hängande öron samt en lång ullfri svans. Den vanligast förekommande färgen är vit men svarta och bruna varianter förekommer. Det Ostfriesiska mjölkfåret har ullfria ben och en gracil benstomme.

De Ostfriesiska mjölkfårstackorna skall ha ett juver som är välformat och av passande storlek med lagom stora välplacerade spenar.Vuxenvikt för tackor bör ligga på 80-100 kg med en mankhöjd på 70-80 cm. Vuxenvikt för baggar 100-140 kg med en mankhöjd på 80-100 cm.

Rasens goda hälsoegenskaper karaktäriseras av lätta lamningar, gott modersinne, hög fertilitet och bra juvelhälsa. Rasen skall också kännetecknas av ett gott lynne och goda mjölkegenskaper. Utöver de goda mjölkegenskaperna och hög mjölkavkastning ger det Ostfriesiska mjölkfåret ett kött av god kvalitet samt bra ull- och skinnegenskaper. Förmåga att brunsta året runt förekommer.

Mjölkning på Masmästargården. Foto Stig Johansson

Tillgivna tackor hos Bredsjö vill vara med när det är rovdjursvaka i fårhagen. Foto Sara Staffare

Foto överst Anna Bergström