Mat till får, mat till folk

11 mars 2022 | Mycket tankar om mat i dessa dagar. Något om ull, folklivsforskning och att få myndighetskontroll hinns också med. Och ett nytt avsnitt av Fårpodden lagom till helgen.

Rekordstort intresse för medlemsträffen om vallodling som hölls i onsdags, en bra bit över 200 var bänkade och vi hoppas att ni tyckte det var lika intressant som vi. Extra roligt att ni var frågvisa och och kvicka att komma med inspel! Det tyckte också föreläsarna, som även de var frågvisa och pigga på diskussion. Kul!

En hel del fokus var på nuläget och hur vi bäst använder resurserna ett år som detta, när insatsvaror är extremt kostsamma.

• Theo den Braver, Gård & Djurhälsans lammrådgivare, inledde med en inventering av hur mycket ”gräs” en exempelgård behöver under ett år, och hur man bäst fördelar olika kvaliteter till olika djurgrupper. Sintackor behöver inget högoktanigt foder, men lammen som ska växa under sensommaren ska prioriteras och få det bästa betet. Theos presentation finns här.
• Maria Rönnbäck från Hushållningssällskapet Luleå fokuserade på blandvallens funktion i gårdens system och hur vi kan uppnå en bra produktion med så hög självförsörjningsgrad som möjligt på gårdsbasis. Hon pratade om hur vi lyckas med valletablering och även lite om växtföljd i norra Sverige.
• Anna Kylén från Lantmännen berättade om Lantmännes produktion och forskning, där allt frö utvecklas och produceras i Sverige. De har olika frö för södra och norra Sverige, och Anna pratade mycket om vikten av att välja rätt blandning för att få maximal utväxling på sitt grovfoder.
• Gunnar Danielsson, Olssons frö, gav oss många insikter i betydelsen av gödsling och av att gödsla med rätt sak på rätt ställe och vid rätt tidpunkt. Prioritera gödsling av lammens bete framför slåttervallen, för det är lammen som genererar inkomster! Gunnar ifrågasatte vallen som lammproduktionens motor och slog ett slag för att använda djupströbädden för att gödsla odling av ettåriga grödor till lammen, t ex foderraps, råg, ettåriga klöverarter. För en besättning på 100 tackor räcker ströbädden till cirka 6 hektar foderraps, som kan räcka till bete för cirka 180 lamm från avvänjning till slakt. Det finns mycket att fundera över i Gunnars presentation.

Gunnars avslutande bild är tänkvärd, för visst ligger det något i detta? Alla är vi inte både 1 och 2. Vi 2:or kanske hellre ska köpa vårt vinterfoder, om vi har en skicklig 1:a i grannskapet.

Utlovat var att myten om rödklövern en gång för alla skulle tas av daga, och man kan nog säga att alla var överens om att rödklöver har mycket att ge på svenska fårgårdar. Men också om att rena rödklövervallar inte är vad vi vill beta eller ensilera, och att man gott kan fortsätta att vara lite försiktig med rödklöver inför betäckningen på grund av fytoöstrogenet som finns i rödklöver. Kanske också inför lamningen, även om ingen av de som haft rödklöver i foderstaten inför lamning haft några problem. Till växande lamm är däremot rödklöver många gånger kanonbra, eftersom den växer bra på de flesta jordar och den inte är lika känslig när det gäller dränering, pH, torka och temperatur som alternativen. I två och treåriga vallar etablerar den sig snabbare och avkastar bättre än andra baljväxter. Rödklöver har också högre proteinkvalitet än andra baljväxter, och ett mer vomstabilt protein. Man sparar dessutom pengar genom att producera eget baljväxtprotein, både på insparat krafoder och kvävegödsel. Lagom mycket rödklöver i betet under diperioden och till avvanda lamm alltså, det vill våra föredragshållare se mer av. Dags att prova?

PS. Det pågår försök där man testar olika klöversorters innehåll av fytoöstrogen. Halterna är högre i späda plantor. Förtorkning minskar halterna.

Ett sista PS: Vi hann inte med att ta upp kalkning under vallkvällen, det blev en eller ett par frågor om kalkning hängande i luften. Fårpodden lovar att ta upp den bollen, det blir ännu mer vall och bete i nästa avsnitt (inte det som kom idag, utan nästa).

Förstudien för en gemensam nationell arena för svensk ull, som leds av Kent Johansson, har jobbat intensivt under vintern och har presenterat ett förslag. Troligen kommmer den framtida gemensamma arenan drivas i form av en ekonomisk förening, med inspiration av hur man jobbar inom Eldrimner. Aktörer från hela kedjan kommer att kunna vara delaktiga i den nya arenan; från fårgårdarna, ullstationer och förmedlare, ullförädlare, forskning, hantverk/hemslöjd och företag av olika storlek som använder ullen. Man kommer även att jobba med målsättningen att ull ska kunna märkas med Från Sverige-märket. SF är positiva till förslaget och vi kommer att vara delaktiga i satsningen. Finansiering är inte klar, men Hushållningssällskapet Västra har sagt sig vara beredd att vara projektägare under ”etableringsperioden”.

Det har varit styrelsemöte med Gård & Djurhälsan under veckan. De går nu igång med projektet som ska undersöka resistensläget hos svenska parasiter, SF är med på ett hörn och sponsrar projektet med mediciner och utrustning.

SFs årsbokslut och revision är klar, och kommer att presenteras på stämman. Resulatet är positivt, vi har sparat pengar på att inte resa så mycket under 2021, och de goda seminaffärerna 2022 har också spelat roll.

Vi kommer att hålla digital informationsträff den 24 mars kl. 19.00 om det aktuella läget för fårbönder med tanke på kostnadskrisen och hur kriget i Ukraina påverkar oss. Boka in datumet, programmet sätts ihop utifrån hur läget ser ut då. Mer information kommer!

Nationella Branschrådet för djuromsorg har haft möte i vecka, det jobbas i olika grupper med olika frågor:

• En arbetsgrupp för myndighetspåverkan, samverkan, statistik och dialog med myndigheter och politiker. 
• Stärkning och stöttning av omsorgsgrupperna.
• Djurslagsspecifika arbetsgrupper där fårgruppen ligger i startgroparna. Den leds av Fredrik Sundblad, LRF Kött och Tomas Olsson från Lammproducenterna och Gudrun från SF ingår i gruppen.

LRF har aktiverat sin grupp för kris och beredskap och det jobbas intensivt på olika plan för att påverka läget. Deras och vårt budskap är förstås att marknaden måste ta kostnaderna som uppstår. Men det måste också omgående komma politiska beslut för att rädda den akuta situationen där priserna för diesel, el och förnödenheter skenar.

Om det är kämpigt på gårdsnivå, dröj inte för länge med att kontakta rådgivning eller en omsorgsgrupp. Prata med vänner och kollegor, alla upplever samma svårigheter och inget blir bättre av att man grubblar i sin ensamhet. Fråga grannar, vänner och kollegor hur läget är. Man kan också kontakta någon av oss i styrelsen. Förmedla gärna synpunkter att ta med till LRFs stående träffar.

Även HKScan har kallat sitt leverantörsråd till krismöte och kommer att göra så varje vecka framöver. De jobbar intensivt för att kunna höja avräkningspriset. Handeln är positiv, men ännu är inga avtal på plats. Många producenter är oroliga för likviditet, tillgång på foder och alla är överens om att det måste hända något nu för att vi ska ”våga köra på ett halvår till”, som en smågirsproducent uttryckte det.

Kriget i Ukraina har tydliggjort hur sårbar vår livsmedelsproduktion är och svenska myndigheter och inom EU undersöker man vad som krävs för att vi ska kunna odla på all tillgänglig mark. Det kan innebära SAM-ansökningar kan behöva justeras före den 15 juni. Men det är brådskande att vi får besked om svenska odlare ska hinna ”få frön i backen”, vårbruket är snart igång i södra Sverige.

De flesta spår att vi kommer att få gå igenom ett stålbad, så vi måste försöka hantera de problem som uppstår. En sak kan vi vara säkra på, mat måsta alla ha och ett land utan egen producerad mat är ett fattigt land, bönderna kommer att behövas! Alla lamm behövs!

Mer mat – Fler jobb bjuder på gratiskurser för att bidra till lösningar under kostnadskrisen. Kolla in deras två LEAN-kurser, Minska dina slöserier och Sänk dina kostnader och öka dina intäkter. Läs mer på deras hemsida.

Ingen brist på mat idag – men hur blir det imorgon? Skriver Svenskt kött, dela gärna deras information så att den når utanför våra egna led.

Vi har haft ett möte med Gotlandsfårsföreningen och Svenska Leicesterfårföreningen om pälsrasernas mönstring och riksbedömning. Nya och tydligare mönstringsintruktioner är på gång inför säsongen och diskussion om förändringar av riksbedömningsprotokollet. Innan jobbet med att digitalisera riksbedömningen görs ska protokollet ses över och målet är att ta fram ett mer pedagogiskt och lätttytt protokoll.

Ett projekt som ska testa virtuella stängsel för får och lamm har godkänts av Gotland Leader och kommer att sammankopplas med ett projekt som RISE driver.

Anna på Gotland har haft besök på gården av av Gurbet Peker som är doktorand vid Uppsala Universitet Campus Gotland och forskar i etnologi (folklivsforskning). Hon håller på med en avhandling om fårets betydelse för gotlänningarna, besökarna och vilken symbol lammen är för Gotland. Hon gör djupintervjuer och vill veta allt om lammproduktionen på Gotland. Hon kommer också att vara med på GFAFs årsmöte och delta i lamningen på någon gård. Gurbet härstammar från Turkiet, är kurd och uppvuxen i Skåne. Får och lamm har alltid varit en del av hennes uppväxt, så vi får se vad hon kommer fram till med denna studie. Spännande att få sitt liv beforskat.

Det finns intresse för mönstringskurser. Lokalföreningarna står som arrangörer för mönstringskurser steg 1 och steg 2, men även rasföreningarna är välkomna att arrangera mönstringskurser. Steg 3 och sambedömning arrangeras av förbundet. Hör gärna av er till Britta, med intresseanmälan för att gå kurs, eller om ni funderar på att arrangera steg 1 eller 2 i sommar.

Länsstyrelserna gör mycket kontroller av djurmärkning och journalföring nu och vi vill påminna om att man inte ska ”släppa in” kontrollanten i sitt eget Elitlamm. Ta ut stalljournalen som utskrift eller pdf, det och inget annat är ni är skyldiga att göra.

”Gräset är det billigaste fodret vi har” är en artikel i Jordbruksaktuellt där Tomas Olsson på Norrby gård påminner om att inventera gräset, tillsammans med staketen, när våren kommer.

Från och med nästa vecka kommer veckobrevet att ha ett nytt lösenord om man vill läsa det på hemsidan. Det nya lösenordet finns i Fårskötsel som kommer på fredag, i anslutning till innehållsförteckningen.

Vi har en efterlysning. Är det någon som har förärats medalj För fåravelns främjande och har guldmedaljen tillgänglig? Vi skulle behöva en riktigt bra bild av denna medalj, kontakta Einar om du har något tips.

Fårpodden avsnitt 23 hann komma precis före helgen. Fårklippning är något som alla fårägare berörs av, så nu har vi gjort en hel podd på detta tema.

Trevlig helg önskar SF!

Blända var med i veckobrevet när hon föddes förra våren. Nu har fått två egna lamm och är en fullfjädrad moder. En av många saker som gör får enastående, de är snabba på att komma igång och producera nya generationer. Foto Ulf Ekholm

Man har ett får. Sen har man plöstligt fyra! Fotot Anna Törnfelt

Klippning av baggar och höstlammande tackor som snart ska betäckas. Foto Gudrun Haglund Eriksson

Ett bagglamm efter finullsfårens nytillskott i seminkatalogen. Foto Gudrun Haglund Eriksson

Nyaste chefen inspekterar innan vi tar fredag. Foto Gudrun Haglund Eriksson

Sammanställt av AnnaSisy