Under året har Föreningen Svenska Finullsfår producerat en bok om det svenska finullsfåret. Allt från historia, avelsplan, hur det är att starta upp en fårbesättning och hur man kan tänka med sin produktion. Boken har även kapitel om ull, lammkött och fårhälsa.

Det finns inget utdrag eftersom detta är ett skyddat inlägg.

Årets tema är hållbar produktion och konsumtion av textilier. Vad skulle passa bättre än en ullig pristagare?

I ett forskningsprojekt har miljöpåverkan av typiska sätt att producera nöt- och lammkött i olika delar av Sverige beräknats med hjälp av livscykelanalys (LCA). Klimatavtrycket är relativt högt per kilo nöt- och lammkött jämfört med till exempel gris och kyckling. Men betande nötkreatur och får har även positiva effekter på miljön såsom upprätthållande av biologisk mångfald och inlagring av kol i marken.

Hur ser trenderna ut? Vad går bäst och hur är läget i dag jämfört med förr? I den här unika databasen, som uppdateras varje vecka, får du den ultimata statistiken för nöt, gris och lamm.

Agriland skriver om nuläget och framtiden för det irländska lamm- och fårköttet. Man kan i två andra artiklar på samma hemsida läsa om en demonstration som hållits denna vecka för att belysa inkomstkrisen för landets lammnäring respektive behovet av ekonomiskt stöd till Irlands fårbönder.

Einars och Fårskötsels epostadress har inte fungerat som den ska de senaste tio dagarna, inte sedan måndagen den 6 februari.

Vi ber er att skicka samma meddelande igen. Einar bekräftar när det kommer fram. Ursäkta omaket och tack för hjälpen!

Det finns inget utdrag eftersom detta är ett skyddat inlägg.

Den 9 februari öppnade årets ansökan om jordbrukarstöd, den så kallade SAM-ansökan. Sista dag att söka är den 13 april. 2023 är starten på en helt ny jordbrukspolitik som ska gälla de kommande fem åren.

I rapporten kan du läsa mer om bland annat parasitläget hos svenska får, fyndkoder vid slakt av nöt samt kvalitetsutfall vid slakt av nöt och får.

Den europeiska betesmarken krymper och nu görs en satsning på att vända trenden. Kunskap om framgångsrika metoder för effektiv betesdrift ska spridas inom det europeiska lantbruket genom samverkan mellan bönder, rådgivare och forskare i åtta länder. I Sverige drivs projektet Grazing4AgroEcology (G4AE) av Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Vallföreningen, som nu söker kontakt med personer som vill bidra eller lära sig mer om bete.

Det finns inget utdrag eftersom detta är ett skyddat inlägg.

Månagen den 6 februari blir det lunchmöte om Farmstat. Ett projektet som utifrån redan existerande data och statistik har kartlagt slaktresultat och parasitförekomst i svenska fårbesättningar.

Se Lantbruksnytts reportage (film).