Pandemin och dess efterdyningar påverkar fortfarande svensk livsmedelsmarknad

Källa: Pressmeddelande från Jordbruksverket
I Sverige är en effekt att importen av kött minskat tydligare än tidigare samtidigt som efterfrågan på svenskt kött fortsatt att öka. I takt med att restriktionerna lättat har dock importminskningen avtagit. Oro i den globala ekonomin har lett till kraftigt stigande priser på jordbrukarnas insatsvaror. Producentpriserna på kött och andra livsmedel har också stigit, men inte i samma utsträckning. Priserna till köttproducenter i Sverige ligger dock fortsatt på hög nivå jämfört med i andra EU-länder.

-Sedan en längre tid finns en ökad medvetenhet om matens kvalitet och ursprung där svenskt kött rankas högt hos allt fler konsumenter. Pandemin innebar att denna utveckling fick ytterligare en knuff, eftersom svenska mervärden ökar i betydelse när kött konsumeras hemma jämfört med att äta på restaurang. I takt med att samhället öppnas upp igen syns tendenser till att importerat kött åter tar marknadsandelar, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.

Vad hände egentligen 2020?

Några punkter nedan, läs hela sammanfattningen i Jordbruksverkets pressmeddelande.

• Under pandemiåret 2020 accelererade den importminskning av kött som pågått flera år, minskningen var 14 procent jämfört med 2 procent 2019. Samtidigt steg den svenska produktionen av kött med 5 procent och det gav sammantaget en ökad svensk marknadsandel till 72 procent – den högsta på 15 år.
• Även om vi inte har data för köttmarknaden som sträcker sig längre än till och med september syns det att utvecklingen börjat studsa tillbaka till mönstret före pandemin. Förra årets stora importminskning av nöt-, gris- och lammkött har avtagit och vi ser till och med en importökning för matfågel.
• På den globala arenan har 2021 karakteriserats av kraftigt ökade priser för jordbruksprodukter och insatsmedel. FAO:s matprisindex har stigit med 31,1 procent det senaste året och är på den högsta nivån sedan 2011. Jordbruksverkets indexberäkningar visar också prisökningar på insatsvaror till lantbruket i Sverige.
• Samtidigt har avräkningspriset vid leverans till slakteri inte ökat i samma utsträckning. Det genomsnittliga avräkningspriset för nötkreatur är 7 procent högre idag än för ett år sedan och prisutvecklingen för gris är plus 1 procent. Det betyder pressad lönsamhet. Om de svenska producenterna inte kan kompensera för ökade kostnader försämras lönsamheten och det kan på sikt leda till minskat intresse att producera kött.

Grafik Jordbruksverket