Uppstart för stort norskt projekt om skogsbete

Svenska Fåravelsförbundet ingår i referensgruppen i det norska projektet Sau på Skogsbeite. Projektet hade uppstartsmöte den 22 mars 2023 och Gudrun och Erica deltog via länk.

Text Erica Lindberg

Projektet drivs av Högskolan i Innlandet och kommer att pågå till och med september 2027. Projektet ska via fältförsök, GPS-mätare på djuren och intervjuer med fårhållare, undersöka effekter av skogsbete. Tre betessystem ingår i projektet: frigående får (utan stängsel), djur inom rovdjursavvisande stängsel samt bete i barrskogsplantering/hyggen.

Projektet är indelat i tre delar. Del 1 ska undersöka djurens fodertillgång, näringsutnyttjande och påverkan på vegetationen vid skogsbetessystem. Vidare djurens betesbeteende och val av arter, hälsa och produktion. I del 2 kommer man att via kvalitativa intervjuer med både fårhållare och andra berörda parter undersöka effekten av skogsbete. I del 3 ska man genom projektets resultat bygga en kunskapsbas om skogsbetessystem med vikt på tekniska lösningar, deltagarengagemang och erfarenheter av nytt betessystem.

GPS kommer att användas för att kunna följa hur fåren rör sig i landskapet och hur de nyttjar olika vegetationstyper. NoFence är en samarbetspartner som ger projektet tillgång till data och de NoFence-halsband som kommer att användas. Tanken är att utvärdera hur bra NoFence fungerar på får. Några frågetecken som tagits upp är att den växande ullen kan isolera mot halsbandet så att det har mindre effekt mot slutet av sommaren, och att det är svårt att ha halsband på de växande lammen som kanske eller kanske inte håller sig nära tackan (som kan styras av NoFence).

Gruppdiskussioner genomfördes där grupperna fick tre frågor att diskutera:

Varför får på skogsbete? Skogsbete kan vara en viktig resurs som kan utnyttjas bättre och är svår att nyttja på annat sätt. Argument som lyftes var gratis foder, djuren är de enda som kan omvandla bete och skogsbete till livsmedel och andra produkter, viktigt kulturlandskap, öppet landskap, gårdar med lite egen mark behöver utnyttja all mark, brist på ”innmark” kräver skogsbete. Viktigt att bruka de resurser som finns för att faktiskt producera mat på skog – då är våra lamm och nöt-besättningar icke utbytbara! Avlasta andra marktyper, positivt även ur ett parasitperspektiv. Kan skogsbetesuppfödda får på sikt vara ett försäljningsargument till konsumenten?

Utmaningar: Rovdjur, hyttefolk och lösa hundar angavs som utmaningar. Skadar fåren plantorna? Skogsbete på en gård är inte lika som skogsbete på en annan gård. Skador, tillsyn av fåren – svårare hitta på skogsbete än på fjället. Bete och förståelse för hur det fungerar behöver ingå i begreppet agroforestry. Politiken för både bete och skog behöver detta! Konflikter med andra brukargrupper, kanske mest med ”fritidsgruppen”, även arealbruk i utmark.

Förväntningar: Ljus på fårens nytta och att få det skriftligt att de verkligen är en resurs! Bättre kunskap om påverkan på skogsvegetationen. Höja antalet foderenheter per arealenhet? Gödslingseffekten på skogen, vilken tillväxt på både skog och djur kan vi räkna med? Djurtäthet per areal i relation till bonitet? Flera förväntningar som nämndes var effekter på djurvälfärd, ny kunskap om tillväxt och näringsutnyttjande, förbättra ekonomin, konkreta rekommendationer till både djurhållare och skogsägare. Nämndes även några forskarförväntningar; intressanta arbetsuppgifter, många publicerade vetenskapliga artiklar och fler professorer.

SFs roll i projektet kommer att vara att bidra med erfarenheter och kunskap från svenska förhållanden, till exempel stängsling av får. Vi hoppas att försöken med virtuella stängsel kan bidra till ökad kunskap som även vi kan ha nytta av, och det blir även intressant att se vilka kunskaper skogsbete vi kan ta med oss hem. Vi ser också positivt på ett ökat får-samarbete med vårt grannland i väster.