Rapport från Lammlyftet

Lammlyftet, med målet att skapa en svensk standard för lammköttskvalitet som sträcker sig över alla i led i produktionskedjan, har nu avslutat det första steget i projektet.

Första steget i projektet har varit att identifiera egenskaper som påverkar kvaliteten på allt lammkött oavsett vilken ras eller produktionsmodell som används. I detta arbete har också ingått att finna mätbara kontrollpunkter för de olika kvalitetsegenskaperna i alla led samt att finna vilka verkliga insatser som förbättrar egenskaperna.

Arbetet har utförts av Annelie Carlsson och Katarina Arvidsson Segerkvist vid SLU i Skara och har resulterat i en gedigen rapport som går att ladda ner.

Rapporten går att använda som ett uppslagsverk kring frågor som berör lammköttskvalitet.

Projektets finansiering och sammansättning
Lammlyftet är finansierat av Europeiska Innovations Partnerskapet och Fåravelsförbundet är med som en de samarbetande parterna i projektet. Fåravelsförbundets ordförande Magnus Jönsson ingår i projektets styr- och referensgrupper. Projektledare är Helena Stenberg, Svenska Köttföretagen och projektägare är LRF.

Arbetar vidare med lammköttskvalitet
De kvalitetsegenskaper som Lammlyftet nu kommer att arbeta vidare med är:

• slaktkroppens storlek
• fettgrupp och konformation
• smak
• mörhet
• saftighet
• hållbarhet

Kontrollpunkterna för varje egenskap kan vara många. Till exempel för egenskapen mörhet utgörs kontrollpunkterna av bland annat att lammen är i positiv tillväxtfas innan slakt, att lammen utsetts för så lite stress som möjligt på gården innan transport , under lastning och transport, vid mottagning och eventuell uppstallning på slakteriet samt att slakteriet har koll på pH sänkningen i slaktkroppen i kombination med kylningshastigheten.

I SLUs rapport går det att läsa om kontrollpunkter för alla kvalitetsegenskaper. Kvalitetsegenskaperna och kontrollpunkterna ska nu också kopplas till den sammanfattning av befintliga rutiner på gård inför lastning och slakt som gjorts utifrån gårdsbesök och intervjuer på 10 lammproducerande företag från Skåne i söder till Västernorrland i norr. Ansvarig för detta arbete har Titti Strömne, Glada Fåret varit. Ett stort tack till de besättningar som bidragit med sin tid och sina erfarenheter. Motsvarande arbete med rutinbeskrivningar på slakteri gällande mottagning, avlivning och slaktprocess har utförts av Birgit Fag, Hushållningssällskapet.

Rekommendationer ska utformas
Nästa steg i Lammlyftet är att mera noggrant beskriva hur de olika kontrollpunkterna ska användas. I detta arbete ingår att utforma rekommendationer för hur man bör göra i de olika leden för att säkra bra kvalitet på lammköttet. Ett exempel kan t ex vara att utforma en tydlig instruktion för hur ofta och var på slaktkroppen slakterierna bör kontrollera pH-sänkningen samt hur denna sänkning ska kopplas till slaktkroppens aktuella temperatur. Lammlyftet inspireras mycket av det arbete som MLA i Australien gjort, men då förhållandena är helt olika hos oss, både vad gäller raser och produktionsmodeller, kan vi inte bara översätta australiensarnas arbete rakt av.

I Lammlyftet finns utrymme för att göra en del korta tillämpade undersökningar för att öka våra kunskaper om hur vi bör göra i Sverige. Dessa undersökningar kommer att starta så snart det bara är möjligt.

Läs rapporten
Lammlyftet – Identifikation av faktorer som är viktiga för lammkötts kvalitetsegenskaper ››