Breda vägen till kunskap

21 januari 2022 | Denna vecka har vi, tack vare digital teknik som nyss verkade krånglig men nu är självklar, på bred front kunnat lära mer om till exempel napplamm och naturbetesmarker.

Medlemsträffen om napplammsuppfödning gick av stapeln i onsdags med rekordmånga deltagare. Vi var fler än 150 som lyssnade och ställde frågor, och bortsett från på sina håll skrapig ljudkvalitet blev det en lyckad kväll som många verkar ha uppskattat. Det går inte att här redogöra för två timmars intensiv kunskapsförmedling, men den kortaste möjliga sammanfattningen skulle kunna vara att bönderna som stod i fokus tenderar tycka det är värt tiden och arbetet som krävs för att föda upp övertaliga lamm artificiellt. Det ger dem friska lamm där både AU-gruppen och syskonen som föds upp av tackan växer bra, och att släppa ut tackor på bete med max två lamm vid sidan ger minimalt med krångel och friska tackor under sommaren.

Strategier och lönsamhet vid napplammsuppfödning kan läsas här. Annelie Carlsson, en av talarna under medlemsträffen, och Annika Arnesson studerade napplammsuppfödningen i fyra besättningar under vårlamningen 2020. Under projektet dokumenterades rutiner, tidsåtgång, lammens tillväxt, foderåtgång, slaktresultat samt det ekonomiska utfallet. Läs rapporten, både ni som var med i onsdags och andra, det är både faktaspäckat och intressant. Här kan ni också fördjupa er i siffror som visar arbetsåtgång och ekonomiskt utfall. Stiftelsen Svensk Fårforskning och Västra Götalandsregionen har finansierat studien.

Naturskyddsföreningen höll igår ett webbinarium om naturbetesmarkernas framtid som går att se i efterhand på denna länk. Två timmar långt och väl värt att se. Det finns en fantastisk potential i naturbetsmarker, även i de igenvuxna, menar Urban Emanuelsson som är forskare vid SLU. Kan vi lära oss att beta och samtidigt ha en hög produktion av biomassa och höga naturvärden och hur ska det bli lönsamt att restaurera och producera på naturbetesmarker är några av frågorna som diskuteras. Det har varit svårt att sälja ekologiskt gräsbeteskött, men hästköttskandalen, torkan och pandemin har gjort skillnad, säger Märta Jansdotter, och hon ser positivt på konsumenternas ökande vilja att lära och välja bra kött. Också handeln är med och ger sitt perspektiv. Elof är en av bönderna som medverkar i webbinariets första del. Imponerad över hans förmåga att kombinera detta med maskinkörning, men det är väl så att bönder ligger över snittet när det gäller multitaskingförmåga och skärpa ; ) Elofs medskick är att det vore fantastiskt om relationen mellan myndigheter och lantbruksföretag kunde bygga på dialog och förtroende i stället för kontroll, med mer målstyrda stöd. Det finns 400 000 hektar naturbetsmarker i Sverige där det är möjligt att producera naturbeteskött!

Vi har varit med på ett möte i projektet att få till en ny klass i slakten för ”ungfår”, något som Theo den Braver har jobbat med. Handeln vill inte att det kallas får, så ungfår kommer klassen inte att heta. Kanske årslamm, vad tror ni om det? Alla inblandade är överens om att en ny klass är bra, det viktiga är att kunder efterfrågar produkten och att detta höjer betalningen till uppförarna. Mer information kommer när Theo har sammanställt materialet.

Planeringen av årets riksbedömning för ull och pälsraser är i full gång och frågan om vilka riksbedömningsplatser som vill arrangera en bedömning har gått ut till lokalföreningarna. Vi hoppas att ni är peppade också i år! Måsättningen är att få platser och tider klara under februari.

Jordbruksverket har publicerat statistik över prisutvecklingen i jordbruket. Den visar att priserna på gödning fortsätter att stiga. Sammantaget steg de genomsnittliga priserna för den totala insatsförbrukningen med 22,9 % mellan november 2020 och november 2021. Priserna för investerings­varor steg med 9,1 % under motsvarande period. Totalt sett ökade priserna enligt A-index, det vill säga avräkningspriserna, med i genomsnitt 10,9 % mellan november 2020 och november 2021.

Grafik Jordbruksverket

När priserna på mineralgödsel är höga är det viktigt att utnyttja stallgödselns värde. I Greppa Näringens senaste medlemsbrev tar man upp olika aspekter på hur stallgödseln bör hanteras för att näringen ska utnyttjas optimalt och miljöförlusterna minimeras.

Baltic Wool Conference 2022 kommer att hållas på Gotland 6–8 oktober, att notera i kalendern. Det blir en två-dagars konferens plus en dag för studieresa runt Gotland.

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) söker unga personer i början av karriären som är verksamma inom en bransch med anknytning till de gröna näringarna, och som vill vara med som adept i deras kostnadsfria mentorskapsprogram. Upp till ca 40 år räknas som ung, hälsar Peter Lundqvist från SLU som bett oss att sprida informationen. Läs mer här.

Viktor Tornberg blir ny VD på KLS Ugglarps, han tillträder den 1 mars. Han efterträder Jonas Tunestål som i lämnar bolaget när Viktor börjar.

Vi skrev ju en del om afrikansk svinpest (ASF) förra veckan och kan rekommendera statsepizootologens kommenterar för fördjupad information.

Lammlyftets 14 filmer om lammköttskvalitet finns samlade här. Massor av kunskap om faktorer som samverkar när man ska producera ett riktigt bra kött; uppfödningen, slaktålder, slakt- och mörningsförhållanden med mera.

Vägen till det perfekta köttet är kunskap och kunskapen finns. Foto Pixabay

Trevlig helg önskar SF!

Ulf är på väg till jobbet. Han jobbar ”borta” med kalkoner där är damm och hög ljudnivå är något som behöver hanteras. Arbetsmiljön är viktig för en hållbar produktion över tid. Vilka åtgärder behövs på lammgården? Foto Ulf Ekholm

Dräktighetsscannarna jobbar för högtryck just nu. Denna vecka är Carl Wiliams på Gotland för att scanna uppemot åttatusen tackor och det verkar bli en hel del lammungar. För de besättningar som seminerat är det extra spännande att få scannningsresultatet. Foto Einar de Wit

Einar har lyckats lägga vantarna på ett parti riktigt bra begagnat fårnät. Det känns extra bra i dessa tider när priset på allt av metall rusar i höjden. Dessutom alltid tillfredsställande med återvinning! Foto Einar de Wit

Nu bär det. När snön regnat bort med tjälen är kvar får man passa på att hämta de sista ensilagebalarna som ligger ute på mossen. Foto Einar de Wit

Glöm inte att tvätta fårskinnen när det är snö, hälsar Jonas. Några timmar i snön, skaka av, klart. Foto Sätersborg

Snart är det vår, dags att kolla staketen tycker den obotliga optimisten Britta. Foto Britta Wendelius

Sammanställt av AnnaSisy