Jessika Jankert och Kishore Acharaya, studenter vid Filmhögskolan vid Göteborgs Universitet respektive Suchitra School of Cinema and Dramatic Arts i Indien har under ett utbytesprojekt gjort en film om bomull och ull. Delen om bomull är inspelad i Heggodu, Indien och delen om ull i Hemsjö och Loo, Sverige.
(mer …)
Marknaden längtar efter lammkött. Bertil Gabrielsson kommenterar:
Vecka 17 kännetecknas av att till bonden utbetalt pris för lamm är ”all time high” med nästan 47 kr/kg. Antagligen något som vi får anledning till att upprepa de närmaste veckorna eftersom SCAN AB, som är marknadsledare, aviserat att säsongsmönstret är detsamma som tidigare år med en pristopp i maj (v. 18 är det inte så svårt att få cirka 50 kr/kg i avräkningsnotering).
I fredagens ATL läser vi att Elisabet Svensson, inköpsansvarig lamm på SCAN AB, satsar stort på lamm. Ett uttalande som förvånar lite när SCAN AB´s andel av lammslakten sjunkit med ca 30 % de senaste åren. En omvändelse under galgen?
SCAN AB satsar i år på sommargrillning, en idé som undertecknad lanserade för cirka fem år sedan men då fanns det inte kundunderlag. Nu har man också till fullo insett att potentialen är jättestor eftersom bara ca 35 % av konsumtionen är svenskproducerad. Gomorron SCAN, så har det sett ut det senaste decenniet!
Bild: Jordbruksverket | Öppna större bild ››
Bertil Gabrielsson har studerat den senaste statistiken och sammanfattar här läget.
Källa: Eldrimners nyhetsbrev
Hitta till Sveriges smakupplevelser
Vägvisaren till Sveriges mathantverk finns på www.mathantverk.se, och snart även som app i mobilen.
Över 1 000 mathantverkare har redan registrerat sig. Är du mathantverkare och vill vara med? Det kostar ingenting. Anmäl dig så snart som möjligt för att sommarens turister ska kunna hitta dig i Eldrimners app som lanseras i slutet av juni.
En sökning på ordet "lamm" ger idag 95 träffar över hela landet. Från Alltorps Gårdsbutik till Öströö fårfarm. Eller från Ängavallen i Vellinge till Klövergården i Kalix, om man ser det ur ett geografiskt perspektiv.
(mer …)
Källa: Svenskt kött
Nu är de här - nya styckningsscheman för gris nöt och lamm har länge efterfrågats. Idag presenterades de på en pressträff på Fotografiska i Stockholm.
- Med hjälp av de nya affischerna vill vi höja kunskapen om kött. Intresset för styckningsdetaljer har ökat kraftigt de senaste åren. Trenden kring "nose to tail-köket" - att ta vara på allt kött - inspirerar. Genom att veta mer om detaljerna kan vi ta tillvara köttet bättre och minska svinnet. Nu presenterar vi nya styckningsscheman för gris, nöt och lamm, säger Maria Forshufvud, vd, Svenskt kött.
Två av de tre prov som lämnats in för analys hos SVA är klara och visar att lammungarna var fria från smitta.
Lotta Wallberg, lammproducent, expert i rovdjursutredningen och styrelseledamot i Svenska Fåravelsförbundet på ATL.nu:
Rovdjursutredningen konstaterar att rovdjuren innebär merarbete och obehag för drabbade. Men några beräkningar av kostnaderna finns inte.
Jag är mycket kritisk och besviken till att rovdjurutredningen inte tar större hänsyn till landsbygden och de näringar som berörs av rovdjuren. Meningen var att utredningen skulle belysa rovdjurens positiva och negativa effekter. Berörda/drabbade parter skulle höras och besökas. Så blev det inte!
Källa: Jordbruksaktuellt
Det nya viruset Schmallenberg har nu hittats i åtta europeiska länder. Det totala antalet konstaterade fall hos nötboskap, får och getter har fördubblats den senaste månaden.
Boskap med smitta av Schmallenberg har konstaterats i Tyskland (243), Holland (124), Belgien (121), Frankrike (76), Storbritannien (25), Luxemburg (1), Spanien (1) och Italien (1), skriver TheCattleSite.
Källa: Ekot, Sveriges Radio
Nu lyfter LRF problemet med hundar som ger sig på får centralt - men att det här skulle vara ett växande problem håller Jägareförbundet i Västerbotten inte med om.
Det var förra veckan som LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) i Västerbotten beslutade att lyfta problemet med hundar som anfaller tamboskap, framförallt då får. Och LRF tänker nu centralt diskutera frågan vidare med bland andra Svenska Järgareförbundet och Svenska Kennelklubben.
Trots att problemet inte är nytt finns det inte någon tillförlitilig statistik. Mer lagar och bestämmelser är hur som helst ingen lösning, menar Anja Kjellsson.
Vaccinet som använts för att bekämpa blåtungesmitta i Sverige har inte haft negativa effekter i besättningarna. Det visar den studie som SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har genomfört för att undersöka frågan.
Källa: Jordbruksverket
Läs hela artikeln ››
Pressmeddelande
2012-04-03
Rovdjursutredningen får betyget ”icke godkänt” av landets djurbönder.
– Utredaren har inte visat näringens faktiska kostnader för rovdjuren och han ger därmed Riksdagen ett dåligt beslutsunderlag. Det ger ingen bra grund för en bättre samexistens mellan människa och rovdjur, säger Anette Skoog, ordförande för Sveriges Djurbönder.
Regeringens utredare Lars-Erik Liljelund har i ett tidigare delbetänkande föreslagit att den svenska vargstammen ska ökas från dagens cirka 200 djur till 450 djur. I sitt slutbetänkande, skulle han också belysa de socioekonomiska konsekvenserna för bland annat lantbruket och ge förslag till förvaltningsåtgärder för att öka acceptansen för rovdjur.
– Det här är en jätteviktig del av uppdraget. Inte minst EU-kommissionen har poängterat att den mänskliga acceptansen är en nyckel i förvaltningen av stora rovdjur. Ändå behandlas detta ytterst styvmoderligt av utredningen. Det är minst sagt anmärkningsvärt, säger Anette Skoog.
Varje år rivs ett stort antal tamdjur av varg. Merparten av djuren är får. Förra året beräknades antalet döda, skadade och förlorade får till 700. Utöver de direkta kostnaderna för dödade djur drabbas djurägarna av stora indirekta skador i samband med rovdjursangrepp.
– Under förra året betalade staten mellan 5-6 miljoner för rovdjursstängsel och ersättning för rivna djur. Det är en bråkdel av den verkliga kostnaden, säger Lotta Wallberg, fårägare i Ljusdal och expert i rovdjursutredningen.
Enligt Lotta Wallberg har hon och andra experter i utredningen vid flera tillfällen påtalat att dagens situation är oacceptabel och de verkliga kostnaderna för en livskraftig vargstam aldrig beräknats.
– Som det är nu får lantbruksnäringen bära en stor del av kostnaderna. Och dessa kostnader har inte synliggjorts. Detta är en mycket stor brist i utredningen, säger Lotta Wallberg.
Därmed blir det också omöjligt för Riksdagen att fatta ett beslut som ger förutsättningar för en långsiktig och god samexistens mellan människa och rovdjur på landsbygden, säger hon.
För ytterligare information, kontakta:
Anette Skoog, Lamm- och nötköttsproducent samt ordförande i Sveriges Djurbönder, telefon: 0705 - 594 12 69
Lotta Wallberg, Lammproducent, expert i Rovdjursutredningen och ledamot i Svenska Fåravelsförbundet, telefon: 0706 - 75 03 56
I Australiska Sheep CRCs nyhetsbrev (The Cooperative Research Centre for Sheep Industry Innovation) kan vi läsa om senaste forskningen om vilka egenskaper som gör ull skön att ha mot kroppen.
(mer …)
Källa: ATL
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) blev i veckan klar med analyserna av de första prover som tagits på fastlandet. Inget innehöll spår av Schmallenbergviruset.
Analyserna av de prover som länsveterinär Agneta Karlsson Norström tagit på Gotland är inte klara.
Inför den stundande påsken då många ser det som självklart att äta lamm tipsar tidningarna gärna om sina bästa lammrecept. Många medier ställer sig också frågan hur lammproduktionen fungerar. Är lammen i butiken svenska, ska vi äta lamm till påsk, är de svenska lammen bättre än de Nya Zeeländska?
Bertil Gabrielsson svarar här på frågan om det är lämpligt att äta lamm på våren.
Så fort det finns beten så att djuren kan föda sig så släpps dom ut för att vårda det svenska öppna landskapet. Det är en del av ekonomin i näringen eftersom ersättningarna från miljöprogrammen är av fundamental vikt för att företagen skall gå runt. Att naturbetet är billigare foder än stallutfodringen behöver knappast påpekas och vi lammbönder behöver verkligen vända på varenda krona om affären skall gå runt.
Animalieproduktionen i Sverige håller antagligen världens högsta standard vad gäller djurvälfärd, djurskydd, smittskydd, djurhälsa, etiska värderingar och kvalitet på foder. Fårnäringen utgör inget undantag utan vi innefattas också av dessa lagar och förordningar. Till skillnad från importerat kött kan vi garantera att djuren fötts upp utan antibiotika och hormoner, utan svanskupering och utan att baggar blivit plågsamt kastrerade. Dessutom är dom bedövade vid avlivning vilket inte är fallet vid slakten av upp till 80% av de lamm som vi sedan importerar. Den svenska lammproduktionen är däremot småskalig och väldigt arbetsintensiv vilket gör att lönsamheten inte är den bästa. Vi passar inte in i bulkproduktion och den svenska oligopola handelsstrukturen. Ett faktum som, om än långsamt, håller på att förändras med en ökad småskalig slakt och försäljning.
I förhållande till andra djurproduktioner har vi en av dom miljövänligaste produktionsformerna. Hade vi inte dessa tusentals fårnosar som vårdade landskapet så skulle den biologiska mångfalden utarmas på nolltid. Lammen har stor tillväxtpotential som gör att dom blir färdiga på kort tid. Belastningen på miljön med växthusgaser är därför minimal. Under stallperioden är fodret baserat på grovfoder (ensilage/hö) vilket gör att köttet även då blir berikat på nyttiga fettsyror. Ändå konsumeras det minst lammkött. Vi har bara någon enstaka procent av hela svenska köttkonsumtionen. Det är som att sila mygg och svälja kameler att acceptera en del av övrig djurhållning och slå ner på lammköttsproduktionen som oavsett uppfödningsperiod upp står för:
Text: Bertil Gabrielsson
Källa: Svenskt kött
Att köttet är svenskt är det enskilt viktigaste skälet till att konsumenter är nöjda med sitt senaste köp av kött som styckad råvara. 7 av 10 vill köpa svenskt kött.
Svenskt kött har i dagarna släppt resultaten av en undersökning om svenskars attityder till svenskproducerat kött. Man har också undersökt hur hur känd den nya märkningen Svenskt kött är.
Fler säger sig vara beredda att betala mer
I årets mätning såg man en förändring i svenska konsumenters attityd till svenskt respektive utländskt kött. Fler säger sig vara beredda att betala mer för svenskt kött än utländskt i år, medan färre är positiva till djuruppfödare i Danmark och fler är negativa till djuruppfödare i övriga EU respektive utanför EU. I en för årets mätning ny fråga ser man att 2 av 5 svenska konsumenter förstår varför svenskt kött kostar mer än utländskt, men nästan lika många, 35%, förstår det inte. Även om vi ser en utveckling i rätt riktning har alltså svenska köttproducenter fortfarande en viktig uppgift i förklara mervärdet/prispremien för svenskt kött.