Som ny medlem i Svenska Fåravelsförbundet blir du också medlem i din lokala distriktsförening, Kronobergs läns Fåravelsförening. Du får därmed också tillgång till ett nytt kontaktnät bland människor i länet med får i fokus. Vi har aktiviteter, kunskap och engagemang att bjuda på!
Vi träffas på möten, kurser och studieresor. Varje år arrangerar vi en riksbedömning av bagglamm samt en ”fårresa” i samarbete med länsstyrelsen.
Genom föreningen kan du lära känna fårägare från din del i länet, få tips om utrustning, baggar mm.
Känn dig välkommen att ringa oss. Hör av dig till styrelsen om du vill veta mer om de verksamheter vi har igång i länet. Är det något du saknar i vår verksamhet? Prata med någon i styrelsen om du har förslag!
Det är viktigt för oss att få reda på vad våra nya medlemmar tycker. Har du en önskan? Vad är bra, och vad kan bli bättre?
Vårt medlemsblad Bräket bjuder bland annat på information om vad som händer inom föreningen, och utkommer ca 4 gånger per år. Här kan du som medlem dessutom radannonsera utan kostnad.
Välkommen med i din distriktsförening!
Om Svenska Fåravelsförbundet och Kronobergs Läns Fåravelsförening inte har din epostadress går du miste om information från oss båda. Om epost saknas är det bra om vi har ett telefonnummer, så kan vi nå fram via sms när det är något särskilt på gång.
Meddela epostadress/telefonnummer till Åsa på kansliet: asa@faravelsforbundet.com eller 073-855 80 50
Ellen bedriver en lammproduktion med 130 KRAV certifierade gotlandstackor och har även en mindre Herefordbesättning. Gården har gått i arv i flera generationer. Ellen kommer att berätta om gården och sin produktion.
Vi har träffen ihop med KLS som kommer att bjuda på korv och Emma som är inköpschef kommer att prata lite om vad som de har på gång.
Vi välkomnar även
Eva Alexandersson från Tranås Skinnberedning och
Elsa Lilliebrunner från Gård & Djurhälsan som kommer att berätta om sina verksamheter.
LRF Västra Torsås kommer att deltaga och servera kaffe och kaka.
För att vi ska ha lite koll på hur mycket korv vi ska grilla så ser vi gärna att ni anmäler er till Ann-Sofie Lindahl via sms på 0768530560 senast den 1/6.
Adressen är:
Opparyd Gunnarås
340 32 Grimslöv
Styrelsen för 2025 ser ut så här.
Ordf. Ann-Sofie Lindahl Lenhovda
Vice ordf / kassör Richard Bjurström Lammhult
Sekr. Claes Lövgren Gemla
Ledamot: Åsa Karlsson Shön Kalvsvik
Eva Johansson Vislanda
Cajsa Stenberg Ljungby
Simeon Schill Lammhult
Den 8/5 kl 19.00 tänkte vi ha en liten träff och prata om parasiter, när man tagit sitt träckprov ska man ju alltid kontakta veterinär, men olika parasiter är ju olika farliga och det ska vi prata lite om och hur man går till väga.
Vet. Ann Karlsson kommer att hålla i detta och har vi några analyser så ta med dem så kan vi diskutera utifrån dem. Vi ordnar med fika. 75 kr/ pers. Maxantal är 14 st. Anmälan till Ann-Sofie Lindahl 0768530560 helst via sms innan den 5/5.
Vid stort intresse 1 person per familj/företag på grund av platsbrist.
Vi träffas på Richards kontor på I 11 området. Honnörsgatan 26 Växjö
En medlemsträff är under planering ihop med KLS och den blir den 4/6 kl 18 hos Ellen Johansson i Lönashult. Mer information kommer.
Vår förening fyller 60 år och det ska vi väl uppmärksamma på något sätt. Vi i styrelsen önskar hjälp med detta och tänker då att vi ska tillsätta en arbetsgrupp med några från oss och några medlemmar som kan jobba vidare med detta. Är det någon som kan tänka sig att hjälpa till med detta så hör av er till Ann-Sofie Lindahl på 0768530560.
En ullkurs är också på gång, den håller Åsa i så har ni frågor om det kontakta henne på 0703227566.
Vi i styrelsen är tacksamma för förslag på aktiviteter och all hjälp från er medlemmar.
Hälsningar Styrelsen
ORDFÖRANDE
Ann-Sofie Lindahl
Östraby Kvarn 2
36491 Lenhovda
0768-530560
annsofielindahl@outlook.com
VICE ORDFÖRANDE, KASSÖR, ROVDJURSANSVARIG
Rickard Bjurström
Ernatorp Bengstgård
36030 Lammhult
0708-235777
ricard.bjurstrom@merit-ab.se
SEKRETERARE, UTBILDNINGSANSVARIG
Claes Lövgren
Härensås Häringetorp
35599 Gemla
070-5459704
claeslovgren@hotmail.com
AVELKONTAKTPERSON
Åsa Karlsson Schön
Hårestorp
35596 Kalvsvik
0703-227566
bjorkedalgard@gmail.com
AVELKONTAKTPERSON
Cajsa Stenberg
Össlöv Södergård
34196 Ljungby
070-3850111
cajsastenberg@live.se
LEDAMOT
Eva Johansson
Mörhult
34252 Vislanda
070-3830677
morhult@hotmail.com
Har du synpunkter eller idéer kring föreningens arbete så är du välkommen att höra av dig till oss i styrelsen!
Pressmeddelande från Stiftelsen Lantbruksforskning
Projektet, som finansieras genom Stiftelsen Lantbruksforsknings akututlysning, syftar till att säkra prover och information från det pågående utbrottet innan viktig kunskap går förlorad. När djuren väl blivit immuna – genom naturlig infektion eller vaccinering – blir det nämligen svårt att spåra hur viruset sprids och påverkar djurhälsan.
Forskarna kommer också att undersöka hur svidknotten, som sprider viruset, beter sig under vintern – en faktor som kan påverka både smittspridning och framtida bekämpningsstrategier. Prover från PCR-positiva djur och missbildade kalvar kommer att analyseras för att ta reda på hur länge smittan kan ligga kvar i djurkroppen.
Forskarteamet förväntar sig att kunna få svar på flera frågor om smittspridningen och dess effekter på fertilitet, djurhälsa och produktion. Det är viktigt med kunskapsinsamling som gäller just de svenska förhållandena, eftersom det finns vissa skillnader i virusets effekter mellan länder.
Detta är det första beviljade forskningsprojektet i Stiftelsen Lantbruksforsknings nya koncept med en utlysning av medel för akut uppkomna situationer. Medverkande organisationer i projektet är SLU, SVA, Växa Sverige och Gård & Djurhälsan. Forskarna har även fått medel ur Wernerstiftelsen.
Foto Stiftelsen Lantbruksforskning
Ovan: Gudrun har varit ordförande i SF sedan 2018, i lördags lämnade hon över klubban till Anna. Foto Einar de Wit
Anna bor i Veberöd i Skåne, på gården finns växtodling, dikor och nötköttsproduktion, får- och lammproduktion samt skog. Får har alltid funnits på gården, idag drygt 30 korsningstackor som lammar på våren, med tackor och lamm ute på bete. Har även jobbat med vinterlamning, med lamm klara till påsk.
Förutom Anna Kristoffersson är även Kicki Landström och Crister Nilsson nyvalda. Ulrika Eriksson, som har varit adjungerad i styrelsen, har valts in som ordinarie ledamot. Utförliga presentationer av de nya styrelseledamöterna kommer i nästa Fårskötsel och här på hemsidan.
Svenska Fåravelsförbundets nya styrelse. Från vänster Kicki Landström, Ulf Ekholm, Ulrika Eriksson, Anna Törnfelt, Jonas Karlsson, Crister Nilsson och Anna Kristoffersson. Foto Einar de Wit
Årsredovisning med förvaltningsberättelse Stiftelsen Svensk Fårforskning
Som ordförande i förbundet har Gudrun haft en unik helhetskoll på alla delar av förbundets komplexa verksamhet. Och med en bakgrund i LRF:s omsorgsarbete har hon haft en mänsklig och förstående syn på alla olika människor som tillsammans formar Svenska Fåravelsförbundet.
Svenska Fåravelsförbundets Guldnål föräras Gudrun för ett hängivet engagemang och ett fantastiskt arbete i de svenska fårägarnas tjänst.
Det började 92, med litteraturstudier om klövvilt och försök för att förebygga skador på grödor av klövvilt. 1994 startades verksamheten som blev Viltskadecenter, VCS, där Naturvårdsverket senare tog över som huvudman och där Inga Ängsteg var verksamhetsledare under många år. Man testade och utvecklade rovdjursavvisande stängsel, tog fram rekommendationer om stängsel, ersättningar vid skada och de rekommendationer som ligger till grund för länsstyrelsernas beslut. Inga har hela tiden jobbat för att fårnäringen, forskningen och myndigheterna ska föra dialog vid samma bord och ska förstå varandras utmaningar och problem, och för att SF ska ha en självklar plats vid detta bord. Inga har varit anlitad som expert vid flera stora utredningar och är medförfattare till boken Stängsel mot Rovdjur, som skrevs på uppdrag av SF.
Inga drivs av ett genuint engagemang för de öppna landskapen och för att det ska vara möjligt att bedriva betesdrift. Vi vill härmed framföra vårt TACK till Inga Ängsteg som en mycket värdig mottagare av Svenska Fåravelsförbundets Guldnål nr 5.
Karin har lagt ner mycket tid på allt från projekt, uppdrag och individuell rådgivning till bönderna i Värmland. Några av de projekt och uppdrag som kan nämnas är: Lamm i Värmland – producentring, Fårfesten i Kil – där hon har varit med från början och senast som ordförande, Framtidens fårstall, Arena Svensk Ull, Gimrarna och senast Vägar till lönsam och växande lammproduktion. Karin har bl.a. varit anställd vid Hushållningssällskapet och jobbat där med husdjurs- och landsbygdsfrågor. De områden hon har brunnit för främst är nötkötts- och lammproduktion. På senare tid har hon jobbat med inspirationsresor för landsbygdsföretag.
Vi vill framföra ett stort tack till Karin för hennes insatser och att hon varit en eldsjäl i sin yrkesutövning gör henne till en mycket värdig mottagare av Svenska Fåravelsförbundets guldnål.
Det är lätt att klaga på saker, men inte lika lätt att göra något åt det!
Jenny och Hans är människor som tar tag i brister och löser problem. Med övergripande visioner, stor teknisk kompetens och obändig handlingskraft har de skapat lösningar som hjälper de svenska fårägarna.
Sveriges enda industriella ulltvätteri skapar ökat värde för den svenska ullen. Deras nystartade kamgarnsspinneri fyller en lucka i svensk textilindustri och skapar större avsättning för svensk ull.
Detta pris är inte bara en uppskattning av deras storartade arbete hittills, utan också en förhoppning om ett fortsatt innovativt arbete till gagn för de svenska fårägarna.
Caroline och Christoffer är nu två drivna fårföretagare, men när de med liv och lust tog över Strömmens Gårdsmejeri 2018 efter Agneta Larsson och Martin Andersson hade de varken erfarenhet av lantbruk eller mejeri. Sedan dess har paret både utvecklat gården i en mycket positiv riktning och förvaltat arvet efter Agneta och Martin genom att fortsätta förädla fårens mjölk till prisbelönta ostar av högsta kvalitet.
På Strömmens finns ca 200 st Ostfriesiska mjölkfår som mjölkas. Mjölken förädlas till flera sorters ostar samt glass med olika smaker. Köttet från gårdens djur förädlas bland annat till korv. Produkterna säljs i egen gårdsbutik, via REKO-ring, på marknader och till återförsäljare i när och fjärran. Under 2022 har paret gjort den största investeringen inom fårnäringen i Västernorrland någonsin med ny ligghall och mjölkgrop.
Strömmens Gårdsmejeris hemsida
Årets Fårföretagare 2025 driver en mjölkfårsbesättning och vidareförädlar mjölken i ett eget mejeri. Företaget säljer sina produkter både på gården och på marknader, ungefär 30 marknader bara under december -24.
2018 Köpte Caroline Nielsen och Christoffer Lindahl den inarbetade och prisbelönta mjölkfårsgården Strömmens gårdsmejeri. Caroline och Christoffer hade ingen erfarenhet av vare sig lantbruk eller ystning. Med mod, entusiasm, idogt arbete och målmedvetenhet har de fortsatt att utveckla Strömmens gård. Investeringar i fårhus, i nya produkter, förutom ostar även glass och att föda upp lammen i egen regi. Strömmens får fortsatt priser för sina fina ostar och företaget är lönsamt.
Carolines och Christoffers utvecklingskurva på gården är näst intill osannolik. Det är höga krav på kunskap att omfamna lantbruk, fårskötsel och ystning. Det har de gjort med den äran under de sju åren de drivit gården.
Pressmeddelande från Arena svensk ull
Bakgrunden till projektet är att efterfrågan på svensk ull har ökat de senaste åren från företag inom mode, outdoor och hemtextil, som vill utveckla produkter med svensk ull. Men, det finns flera utmaningar. En central fråga har varit avsaknad av fungerande nationell logistik, insamling och affärsmodeller för att vidareförmedla svensk ull:
- I Sverige finns idag två större aktörer som samlar in ull i större skala – Ullkontoret på Gotland och Västkustens ullinsamling i Halland. För att samla in och sälja mer svensk ull krävs fler insamlingsplatser, ökad kompetens och fler samarbeten. Men det behövs också tydliga marknadssignaler, och att företag visar att de är beredda att köpa in mer svensk ull, säger projektledare Titti Strömne.
Det finns flera modeller för att samla in ull. Större ulluppköpare hämtar från gårdar eller från mindre lokala uppsamlare. Ett annat exempel är att fårklippare samlar in ull från gården vid klippning. Fårklipparen fraktar ullen från gården, lagrar den innan vidare försäljning och avgör på gården vilken ull som är värd att säljas.
- Fördelen för fårbonden är att ullaffären är avslutad när ullen lämnar gården, säger fårklippare Rocco Zander som samlar in cirka 6 ton per år. Många uppskattar att ”bli av med ullen” direkt.
I Östra Svealand har en arbetsgrupp undersökt möjligheten till en ullinsamling. En slutsats är att det behövs en entreprenör som klarar en längre investeringsperiod då den ekonomiska risken kan vara stor. Några entreprenörer som satsar är Pär Eriksson och Emil Oldmark från Holma Hälsingland och Rebecka Josefsson Ulving, VD för Swedish Textiles. De planerar en storskalig insamling i Forsa, Hälsingland. Upptagningsområdet kan bli både Norrland och mellersta Sverige.
- Med ullhubben i Forsa vill vi tänja gränserna för vad som tidigare setts som svårt – att ge fårbonden tillräckligt betalt och samtidigt skapa lönsamhet i hela värdekedjan, säger Rebecca Josefsson Ulvling. Vår ambition är att investera i modern teknik, utveckla affärsmodellen och hitta digitala lösningar som effektiviserar resurskrävande processer som insamling, klassning och tvätt av ull.
Många fårägare vill sälja ullen om de får rimligt betalt, mer kunskap i ullhantering och att det ska vara enkelt att sälja ullen, visar en studie i projektet. Kompetensutveckling har varit en viktig del i projektet som har genomfört kurser för både fårägare och fårklippare. En ny digital självstudiekurs - SMART ullproduktion - ska till exempel hjälpa fårägare att jobba mer strategiskt som ullproducent. Kursen ger goda exempel på ullhantering på gårdsnivå, hur fårägaren själv kan förbättra ullkvaliteten och förhoppningsvis få mer betalt för ullen i framtiden.
En slutsats är att det saknas uppgifter om hur mycket ull som finns i Sverige, hur mycket som faktiskt samlas in och används till produkter. Det saknas metoder för kvalitetssäkrad nationell ullstatistik. Svenska Fåravelsförbundet har tidigare uppskattat användningen till cirka 50 % av den potentiella tillgången på 1200 ton (2022). Branschen behöver en årlig statistikrapport för att kartlägga hur mycket ull av olika kvalitéer som finns, samlas in och säljs och för att följa utvecklingen. Detta är något som Arena svensk ull vill utveckla och nu söker finansiering för att genomföra.
Projektet finansierades av EUs jordbruksfond för landsbygdsutveckling och startade våren 2023 och avslutades i mars 2025.
Exempel på insatser:
Text och foto Einar de Wit
Årets prisutdelningar.
Priset Årets Fårföretagare gick välförtjänt till Caroline Nielsen och Christoffer Lindahl, Stömmens gårdsmejeri, Ånge. Läs mer här.
Fåravelsförbundets Speciella Pris tilldelades Jenny Andersson och Hans Bulthuis, Ullkontoret Gotland. Läs mer här.
Tre Guldnålar delades också ut. En gick till rådgivaren Karin Granström från Värmland. För hennes stora insatser för den svenska fårnäringen.
Nästa guldnål gick till Inga Ängsteg, för hennes omfattande arbete med rovdjursfrågan och hennes förståelse för de svenska fårägarna.
Till sist tilldelades Gudrun Haglund-Eriksson en guldnål för hennes mångåriga arbete i förbundsstyrelsen.
Prisregnet avslutades med att Gudrun även gjordes till hedersmedlem i Svenska Fåravelsförbundet. Det högsta hedersbetygelse som finns i förbundet.
Foto Thomas Eriksson
Stämmobankettens meny. Bara lamm och får så långt ögat når! Riktigt spännande!
Fåravelsförbundets nya styrelse! Förutom Anna Kristoffersson är även Kicki Landström och Crister Nilsson nyvalda. Utförliga presentationer av de nya styrelseledamöterna kommer i nästa Fårskötsel.
Stämman är över och Svenska Fåravelsförbundet har fått en ny ordförande. Här lämnar Gudrun Haglund Eriksson symboliskt över ordförandeklubban till nyvalda ordförande Anna Kristoffersson.
Årsmötets presidie. Tomas Olsson håller i ordförandeklubban, Ulrika Eriksson skriver ner allt som händer och Gudrun Haglund-Eriksson håller ordning på allt annat.
Gudrun inleder själva stämman med kloka visdomsord och gjorde ett ordvitsigt medskick till alla besökare.
Stämman öppnades med tal av Peter Kulgren som också hade en kort frågestund innan han hastade vidare till nya uppdrag. Peter Kullgren mötte mycket sympati bland stämmodeltagarna då många anser att han är en minister som lyssnar ovanligt mycket på djurbönderna.
Stämman fick finbesök av landsbygdsminister Peter Kullgren. Först gjordes en filmad intervju (som kommer att kunna ses här på hemsidan). Ministern deltog vid lunchen där målsättningen var att hinna prata med så många som möjligt.
Stämmodagen inleddes med en ordförandekonferens. Hur kan samarbetet mellan distrikt och förbund förbättras? Hur får vi fler medlemmar och hur behåller vi de vi har? Deltagarna fick diskutera i mindre grupper och sedan sammanställdes slutsatserna. Lärorikt och konstruktivt.
Det är fredag morgon och nu pågår förberedelserna inför Fåravelsförbundets årsstämma på Arenahotellet i Uppsala. Arrangörerna Stockholm Uppsala Fåravelsförening har koll på alla detaljer och Ulrika från förbundsstyrelsen har ställt i ordning allt informationsmaterial. Nu kör vi!
För anmälan till stämma och Lammriksdag, se här. Om man inte har ett stämmopaket utan vill anmäla sig enbart till Lammriksdagen görs det till sufuppsala2025@yahoo.com.
Under hela lördagen finns våra sponsorer och utställare på plats.
Med reservation för att det kan bli ändringar i programmet.
Välkommen!
SFs styrelse inleder med att berätta om vad som är på gång och då med tyngdpunkt på det strategiska arbete som startade under november 2024.
Vad kan Kunskapsnav animalieproduktion göra för svensk får- och lammproduktion
Eva Salomon, RISE
Eva Salomon är projektkoordinator för Kunskapsnav Animalieproduktion vid RISE (Research Institutets of Sweden). Eva är agronom och docent i markvetenskap, hon arbetar främst med jordbrukets produktion av mat och hur odlingssystem, teknik och åtgärder kan anpassas för att minska miljö- och klimatpåverkan.
Fika
Mingel med utställare
Att bygga för framtidens produktion
Andreas Andersson, RISE
Hur bör djurstallen vara utformade för fåren och vad bör man tänka på. Utgångspunkten är RISE rapport Stallbyggnader för får samt erfarenheter av nya stallbyggnader i Finland.
Fårklippning och framtid
Giambattista Paltrinieri, Gbs klipperi och KraftUll
Hur ter det sig för svensk ull i framtiden? Vad sker i miljön just nu och kan man spana framåt, för att tänka ekonomi och industri? Utmaningar och möjligheter för den svenska ullen.
Giambattista Paltrinieri är professionell fårklippare och maskinchef på det nystartade spinneriet KraftUll.
Kan ullen utmana syntetiska material och skapa pengar i madrassen för värdekedjan?
Sandra Ottersten, Swedish Wool Mattress Company
Sandra Ottersten driver Swedish Wool Mattress Company som har ett ben i handbyggda madrasser och ett annat i vår lokala textilproduktion till sovrum och interiör.
Lunch
Mingel med utställare
Fotröta och CODD - hot eller historia? Vad säger forskningen?
Sara Frosth, SLU
Om aktuell svensk forskning kring fotröta och CODD, två klövsjukdomar som på olika sätt påverkar fårhälsa och produktion. Vad vet vi, vad undersöker vi just nu – och varför är det viktigt att ligga steget före?
När lammen tystnar – aggressiv anaplasma hos våra
betande får
Dinah Seligsohn, SVA
Dinah Seligsohn är biträdande statsveterinär på SVA. Dinah arbetar med infektionssjukdomar hos idisslare och kameldjur.
Infektionssjukdomar hos idisslare
Jonas Johansson Wensman, SLU och SVA
Jonas Johansson Wensman är veterinär och forskare med ett specialintresse för infektionssjukdomar. Då särskilt samspelet mellan infektionsämnen, det infekterade djuret (värden) och miljön. Just nu leder han ett antal forskningsprojekt om infektionssjukdomar hos djur, främst hos idisslare.
Fika
Mingel med utställare
Hur påverkar utfodring, mörningstid och infrysning tackköttets kvalitetsegenskaper?
Elin Stenberg, SLU
Resultat från en studie som undersökte hur slutuppfödning med presskaka eller ensilage påverkade slaktkroppsegenskaper samt hur olika mörningstid och infrysning påverkade köttets teknologiska egenskaper.
Vägar till lönsam och växande lammproduktion
Mikaela Jardstedt, SLU
Varför minskar lammproduktionen när lamm- och fårpriserna stiger? Genom intervjuer med olika experter inom fårnäringen har vi försökt ta reda på vilka faktorer som är viktiga för långsiktig lönsamhet och därmed hållbart växande lammköttsproduktion.
SFs styrelse avslutar årets Lammriksdag