Walliska Svartnosfårsföreningen är en idel förening som bildades 2019-11-01. Föreningen har medlemmar från Sverige och norra Europa. Vill du skaffa Svartnosfår, har du eller vill du stödja denna unika ras så är vi föreningen för dig.
För stödåret 2020 har Jordbruksverket betalat ut 10,8 miljarder kronor i årliga ersättningar (dessa stöd söker lantbrukaren årligen i webbsystemet SAM Internet) samt investeringsstöd och startstöd om 534 miljoner kronor.
De absolut största stöden, både i antal stödmottagare och i medel, är gårdsstödet och förgröningsstödet. Dessa når drygt 55 000 stödmottagare och utgör cirka hälften av de årliga stöden. Kompensationsstödet utgör 11 % och nötkreaturstödet cirka 8 % av pengarna. Ersättningarna för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion utgör tillsammans med miljöersättningarna cirka 16 % av de årliga stöden.
Ersättningen till betesmarker och slåtterängar och kompensationsstödet har betalats ut till cirka 24-25 000 stödmottagare.
Läs mer i bloggen Jordbruket i siffror
Nu är hösten här och stallsäsongen närmar sig. Även på stall händer det att djuren blir sjuka. Exempel på sådana sjukdomar hos får är listerios, aktinos (strålsvamp), lunginflammation, kalkbrist, dräktighetstoxikos, samt ev. symptom orsakade av parasiter som stora magmasken och stora leverflundran.
Förebyggande, för att stärka immunförsvaret, gäller det att hålla djuren i god kondition med rätt foder och mineraler, samt att undvika stress. Stall med fin miljö och god hygien är också viktigt.
Gård 6 Djurhälsan: Sjukdomar på stall – en översikt
Pressmeddelande från Jordbruksverket
Till skillnad från stora delar av övriga världen har vi i Sverige fokus på sjukdomsförebyggande åtgärder inom livsmedelsproduktionen för att minska behovet av antibiotika. En klok och återhållsam antibiotikaanvändning minskar risken för uppkomst av antibiotikaresistenta bakterier, vilket är ett mål inom både djur- och humanhälsa. Sverige spelar en viktig roll internationellt genom att visa att det är möjligt att producera livsmedel med låg förbrukning av antibiotika.
Just nu pågår antibiotikaveckan då organisationer över hela världen sätter ljuset på arbetet med att värna antibiotikan.
Användningen av antibiotika till lantbrukets djur minskar i hela EU och för första gången någonsin används det mindre antibiotika till djur än till människor i EU. Samtidigt är EU långt efter Sverige, då vi bara använder en dryg tiondel antibiotika till djur jämfört med genomsnittet i EU.
De svenska framgångarna beror på att vi under lång tid och på ett målmedvetet sätt fokuserat på ett gott djurskydd och en god djurhälsa, eftersom friska djur inte behöver antibiotika. Detta visar till exempel insatserna för att minska användning av antibiotika mot juverinflammation (mastit) hos mjölkkor.
Även om vi i Sverige använder mindre antibiotika och har en bättre situation när det gäller antibiotikaresistens jämfört med många andra länder, är vi inte isolerade från omvärlden. Resistenta bakterier spridas över landsgränser via livsmedel, djur och människor, och situationen behöver därför förbättras i hela världen.
Sverige bidrar i många projekt runt om i världen och delar med oss av vår kunskap och våra erfarenheter. Ett exempel är ett projekt med stöd från EU, där Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten gemensamt ansvarar för att stödja Lettland i arbetet att implementera sin nationella handlingsplan för arbetet med antibiotikaresistens.
Fårlobbyn anländer från landets alla hörn och samlas utanför porten. Vi ska snart bli insläppta i riksdagshuset. Foto Einar de Wit
Magnus Oscarsson (KD) bjöd in oss till denna dag, och vi bör kanske tydliggöra att Fåravelsförbundet är en politiskt obunden och ideell organisation, som inte sysslar med partipolitik över huvud taget. Magnus Oscarsson är en riksdagsledamot med genuint intresse för landsbygdsfrågor, och han bjöd oss till riksdagen för att han och de politiker han bjudit in skulle få chansen lära sig mer om fårnäringen. Det finns en stor kraft i personliga möten, och under dessa intensiva timmar skedde enormt många möten mellan en mångfald av fårägare, SFs styrelse och adjungerade, våra talare med sina expertkunskaper och de politiker som var på plats. Magnus Oscarsson och hans kollegor från riksdagen uttryckte hur tacksamma de var för att vi kommer till dem, de behöver dessa möten lika mycket som vi. Det var betydligt fler fårbönder än politiker på plats denna dag, vilket vi tror kan förklaras av att politikerna prioriterar att möta nya människor hellre än sina riksdagskollegor. Men alla partier hade någon representant på plats. Vi gjorde allt vi kunde för att bjuda på en mångfald av berättelser, information och intryck.
Tekniken på plats fungerade delvis inte, vilket gjorde att våra talare fick improvisera när de inte kunde visa sina bildpresentationer. Tyvärr var kvaliteten på Zoom-sändningen inte heller bra, det var svårt både att höra och se för de som bänkat sig för att följa med via länk. Men här fanns ingen tid att förlora, vi var tvungna att köra igång.
Gudrun Haglund-Eriksson, SFs ordförande, inledde dagen med att ta oss med på en resa genom mångfaldens får-Sverige. Hon presenterade hur den svenska fårnäringen ser ut, den stora potential vi har att producera kött, ull, skinn, naturvård och biologisk mångfald av gräs, och vårt unikt goda hälsoläge. Fåren och fårbönderna behöver bli fler, vår självförsörjningsgrad är 30 % när det gäller kött, men framtidstron hämmas av förlorad konkurrenskraft, regelkrångel och den osäkerhet och otrygghet som rovdjursförvaltningen skapar i en växande del av landet. Gudrun avslutade med att påminna om att vi utan bönder får gå hungriga, nakna och nyktra. Läs Gudruns anförande här och se bildspelet här.
Gudrun inleder, tyvärr utan det bildspel som var tänkt att bidra med visuellt understöd, fakta och ytterligare ingångar i fårens underbara värld.
Kent Johansson som har ett uppdrag att undersöka behov och möjligheter att skapa en gemensam arena för frågor kring svensk ull presenterade nuläge för förstudien. Projektets syfte är att undersöka och presentera förslag på hur företag, organisationer och olika intressegrupper i Sverige genom en gemensam nationell samverkan kan stärka sitt samarbete och dra nytta av redan genomförda insatser i frågor som rör svensk ull. Arbetsnamn för arbetet inom projektet är "Samverkan för svensk ull" och slutresultat kommer att presenteras i februari 2022.
Kent Johansson i samspråk med Marie-Louise och Gudrun. Foto Einar de Wit
Gölin Carina Christensen är journalist och har bland mycket annat studerat och skrivit om vargförvaltningens konsekvenser. Hon visade väldigt stringent hur den svenska rovdjursförvaltningen utvecklats de senaste tio åren, vargstammens expansion och hur makthavarna konsekvent struntat i att demokratiskt fattade beslut inte efterlevs.
Vi fick en lektion i vargmatematik. Vi fattade mer än innan, men samtidigt blev det ännu mer ofattbart. Foto Einar de Wit
Isabel Moretti från Svenskt Kött pratade om de utmaningar att världen står inför när det gäller att föda befolkningen, samtidigt som klimatförändringar kommer att försämra möjligheterna att odla i nu produktiva regioner. Skandinavien är en region som spås kunna öka sin produktion radikalt, kanske med 50 %, och här måste vi utnyttja gräs och skogsmarker för att producera mer livsmedel. Isabell berättade att deras konsumentförtroende-undersökningar visar att unga svenskar, 20 till 34-åringar, har störst förtroende för lammkött och att nära 60 % i samma åldersgrupp tycker att Sverige bör vara självförsörjande på livsmedel. Alla lamm behövs, som vi brukar säga. Isabels presentation innehåller många intressanta siffror.
Per Frankelius ersatte sin saknade presentation med kroppsspråk! Hans föredrag inleddes med en presentation av Agtech 2030 och handlade sedan om fårens ekosystemtjänster och klimatnytta. Han presenterade flera innovativa idéer, som virtuella stängsel inte för får men för vargar och två nya index. Absolute Bio Score (ABS) respektive Relative Bio Score (RBS), en beräkning av antalet arter av djur och växter totalt och per ytenhet för fastighetsytan hos ett företag med visst organisationsnummer, kolla sidan 31-33 i Pers presentation.
Håll i hatten, Per Frankelius in action! Foto Einar de Wit
Ulf Ekholm och Jonas Karlsson, båda ledamöter i SFs förnbundsstyrelse, berättade hur deras liv som fårbönder har förändrats sedan varg och andra rovdjur etablerat sig där de bor. Ulf har över 20 års erfarenhet i bagaget och han beskrev hur de minskat antalet djur för att kunna ta in dem nattetid och ta hjälp av boskapsvaktande hundar för att kunna fortsätta med får. Merkostnaden för att hålla fåren så här är ungefär 65 000 kr per år, utöver den minskande produktionen till följd av färre djur och minskat bete. "Man är väl inte riktigt klok" var ungefär Ulfs egen sammanfattning. (Vi som känner honom vet att han är en sann djurnörd som inte kan tänka sig att leva utan sina djur.) Jonas slutade på sitt gamla jobb för några år sedan, efter att gården hade byggts upp så långt att han äntligen kunde försörja sig som heltidsbonde. Året efter etableras ett vargrevir och Jonas beskrev hur det påverkat gårdens produktion, ekonomi, behovet av arbetade timmar och inte minst känslomässigt.
Under paneldebatten blev det mycket vargdebatt, men också en del om regelkrångel och kort om stöd och nya CAP. När debattens moderator Mikael Bäckström bad alla närvarande politiker att välja "bonden" eller "vargen" valde samtliga utan Miljöpartiets Maria Gardfjell tveklöst "bonden". Maria ville välja båda, men det alternativet fanns inte och frågan är om man kan tolka det som att hon hellre väljer "ingen".
Paneldebatt. Från vänster Maria Gardfjell (MP), Magnus Oscarsson (KD), Per Frankelius, Isabell Moretti, Gölin Carina Christensen, Gudrun Haglund-Eriksson, Jonas Karlsson och moderator Mikael Bäckström.
John Widegren, landsbygdspolitisk talesman (M). Foto Einar de Wit
Peter Helander (C). Foto Einar de Wit
Mingel! Den glade mannen i dörren är vår värd Magnus. Foto Karin Wennås
Efter debatten blev det mingel med provsmakning av glass, ost och kallskuret samt en fantastisk mångfald av kläder och produkter av skinn och ull. Ljudnivån var nästan bedövande, många möten ägde rum och det rådde ingen brist på samtalsämnen! Alla goda grejer som vi inte ens försökte dölja hur stolta vi var att kunna bjuda på, kan studeras längre ner.
Gräs stod på menyn, men det lämnades orört. Vi tolkar det som att ingen missunnar fåren gräset. Foto Karin Wennås
Vi upplever att vi togs emot i riksdagen med stor nyfikenhet och lyhördhet och att man verkligen lyssnade på vad vi hade att säga. Fårens och de andra betesdjurens betydelse för biologisk mångfald och framtida matförsörjning verkade alla vara rörande överens om. Att politikerna behöver ta tillbaka initiativet i rovdjursförvaltningen och genomförandet av rovdjurspropositionen från 2013 fanns det med något undantag också en stor samsyn runt. Vi tror att vi gjort avtryck.
Bortsett från teknikstrul sammanfattar vi Fårets dag som en riktig kanondag och vi hoppas att vi får komma tillbaka och prata får fler gånger.
Ett stort tack till Magnus Oscarsson och de andra politikerna som var på plats, till våra talare och till alla er från får-Sverige som reste till Stockholm!
Text Anna Bergström
Översta bilden foto Einar de Wit
För första gången någonsin var det i onsdags Fårets Dag i Sveriges riksdag. På initiativ av Magnus Oscarsson (KD) samlades ett trettiotal fårägare, SF:s styrelse, representanter från alla politiska partier och några intressanta och vassa talare för att under några intensiva timmar prata får. Vi berättade och visade upp allt positivt som den svenska lammnäringen kan leverera, men också vilka hinder som finns och som behöver politisk vilja och mod för att lösas.
Nedan kommer en kort version av Fårets Dag, en längre med länkar till presentationer och många bilder hittar ni här.
Magnus Oscarsson (KD) bjöd in oss till denna dag, och vi bör kanske tydliggöra att Fåravelsförbundet är en politiskt obunden och ideell organisation, som inte sysslar med partipolitik över huvud taget. Magnus Oscarsson är en riksdagsledamot med genuint intresse för landsbygdsfrågor, och han bjöd oss till riksdagen för att han och de politiker han bjudit in skulle få chansen lära sig mer om fårnäringen. Det finns en stor kraft i personliga möten, och under dessa intensiva timmar skedde enormt många möten.
Tekniken på plats fungerade delvis inte, vilket gjorde att våra talare fick improvisera när de inte kunde visa sina bildpresentationer. Tyvärr var kvaliteten på Zoom-sändningen inte heller bra, det var svårt både att höra och se för de som bänkat sig för att följa med via länk. Men här fanns ingen tid att förlora, vi var tvungna att köra igång.
Gudrun inledningstalade och sedan följde en rad högintressanta dragningar om ull, rovdjursfrågan, framtidens matförsörjning och behovet av innovation för att klara framtidens utmaningar. Ulf och Jonas berättade sedan om hur deras liv som fårbönder har förändrats sedan varg och andra rovdjur etablerat sig där de bor. Läs lite mer om vad det talades om i den längre versionen om Fårets dag.
Sedan följde en paneldebatt som handlade mycket om varg, men också en del om regelkrångel och kort om stöd och nya CAP. Här engagerade sig de riksdagsledamöter som var på plats, både med att ställa frågor och att svara på våra. Sedan minglades det och pratades så att taket nästan lyfte, och då var det nog fem meters takhöjd.
Gräs stod på menyn, men det lämnades orört. Vi tolkar det som att ingen missunnar fåren gräset. Foto Karin Wennås
Vi upplever att vi togs emot i riksdagen med stor nyfikenhet och lyhördhet och att man verkligen lyssnade på vad vi hade att säga. Fårens och de andra betesdjurens betydelse för biologisk mångfald och framtida matförsörjning verkade alla vara rörande överens om. Att politikerna behöver ta tillbaka initiativet i rovdjursförvaltningen och genomförandet av rovdjurspropositionen från 2013 fanns det med något undantag också en stor samsyn runt. Vi tror att vi gjort avtryck. Bortsett från teknikstrul sammanfattar vi Fårets dag som en riktig kanondag och vi hoppas att vi får komma tillbaka och prata får fler gånger.
Ett stort tack till Magnus Oscarsson och de andra politikerna som var på plats, till våra talare och till alla er från får-Sverige som reste till Stockholm!
Innan vi lämnade riksdagshuset togs denna bild. En minut senare fick teknikern i bakgrunden igång bildskärmen! Men vid det laget hade vi nästan slutat att gräma oss över det där. Det blir fler tillfällen hoppas vi … Foto Einar de Wit
Ulf Ekholm är killen som lobbat för en Fårets dag och planerat detta tillsammans med Magnus Oscarsson. Bra jobbat! Foto Anna Bergström
Fårpodden har samlat mycket material och ska försöka klippa ihop en bra sammanfattning av denna intressanta upplevelse. Ljudmiljön var svår i riksdagen, och vi har ännu inte hunnit lyssna igenom och analysera vad vi kan göra av det. Lyssning och klippning är prioriterad verksamhet, så snart detta veckobrev gått iväg ; )
Fårpoddens Titti Strömne intervjuar Tomas Olsson. Foto Einar de Wit
Efter Fårets dag reste förbundsstyrelsen och adjungerade till Gnesta för att hålla det första fysiska styrelsemötet på två år. Anna, Jonas och Marie-Louise fick alltså för första gången möta sina kollegor IRL. Vi bänkade oss vid middagsbordet och nåddes snart av nyheter från Helsingborg där Elof fanns. Nors och Bäcks gårdar hade vunnit titeln Årets Bonde i kategorin Kött och Årets Bonde alla kategorier! Dessutom gick titeln i kategorin Mjölk till Bredsjö Mjölkfår! Tunga titlar till fårbönder, vilket storslam! Efter middagen var det rakt i säng, vi var helt slut.
Heja Elof! ”Årets Bonde 2021 har många strängar på sin lyra; men det vinnande ackordet består av tre toner; respekt för djuren, omsorg för naturen och kunskap om hur den egna verksamheten kan bidra med biologisk mångfald och långsiktig hållbarhet.”
Maud kunde inte åka med till prisutdelningen i Helsingborg men hon är också Årets Bonde! Vi fiskar fram en några år gammal bild ur arkivet; Maud Fyrenius med snyggbaggen Hamre Jakob. Foto Elof Nilsson
Grattis till Nors och Bäcks gårdar och Bredsjö Mjölkfår! Vi är SÅ stolta över er! Årets Bonde är ett initiativ med syfte att lyfta Sveriges primärproducenter och bidra till att öka efterfrågan på hållbar mat och dryck från Sverige. Nyckelorden för Årets Bonde är Hållbarhet, Innovation och Matkvalitet. Här finns alla nominerade och motiveringar.
Carl Johan Granqvist och Sara Staffare från Bredsjö Mjölkfår. Foto Elof Nilsson
Styrelsemöte nästa dag som bjöd på ett strålande väder. Budgetarbete, strategi och planer inför 2022 stod överst på styrelsemötesagendan. Men det var för mycket att prata om och alldeles för kort om tid, mötet fortsätter digitalt nästa vecka.
Elof kom ikapp oss under förmiddagen och bjöd på tårta. Foto Gudrun Haglund Eriksson
Vi kommer att arrangera digitala medlemsträffar efter nyår, i samma stil som i våras. Boka in den 19 januari kl 19 för en kväll om flasklamm och artificiell uppfödning av lamm. Det brukar under våren komma många frågor om hur man bäst föder upp lamm som tackan av någon anledning inte kan ta hand om, så missa inte detta. Den 9 mars kl 19 kommer det att handla om vallodling. Inte enkelt, men något vi fårbönder behöver vara bra på! Vi planerar en träff för hösten 2022 också, men den har ännu inget tema bestämt. Vad tycker du den ska handla om? Posta gärna förslag till webbredaktören.
Det har varit ett stort vargangrepp på Björkön i Hjälmaren, vilket fått får- och djurägare i Örebro och kringliggande län att undra om det är ett nytt revir på gång. Det är inte otänkbart, men i dagsläget finns det inga revirmarkeringar. Inventeringssäsongen har precis börjar, så vi får vänta och se.
Lammproducenterna och deras medarrangörer till baggauktionen i Linköping bjuder in till en diskussion om framtidens riksbedömning och utveckling av baggauktionen. Ett digitalt möte den 23 november dit alla som är intresserade av dessa frågor är välkomna att delta och tycka till. Läs mer på Lammproducenternas hemsida.
Britta hälsar att hon inte glömt de som gick kurs i gårdsmönstring i somras. Kursintyg kommer inom kort till er som gått mönstringskurs i Dalarna, Umeå, Bohuslän eller på Gotland.
Oxford Downföreningens sida har uppdaterats med kontaktuppgifter till den nyvalda styrelsen. De välkomnar alla som är intresserade av rasen som medlemmar! Styrelsen har arbetet igång med det som nu verkar vara det bästa alternativet för att bredda rasens avelsbas, embryoimport. Kontaktuppgifter till styrelsen här.
Svenska dorperföreningen brukar varje år anordna en ”taggningsrunda” där en utländsk domare bjuds in för att åka runt och bedöma dorperfår i Sverige. Under hösten var tanken att Adrian Veitch från Australien skulle kommit hit, men planen har ändrats i elfte timmen eftersom Adrian inte tillåts lämna hemlandet på grund av extremt hårda pandemirestriktioner. Föreningen hade också planerat hålla en kursdag i Skåne i bedömningens grunder, även denna ställs in. Föreningen jobbar vidare med att få hit en domare under nästa år. Läs mer om tagning på Dorperföreningens hemsida.
Trevlig helg önskar SF!
Sammanställt av AnnaSisy
Svenska dorperföreningen brukar årligen anordna en s.k. ”taggningsrunda” där en utländsk domare bjuds in för att åka runt för att bedöma dorperfår i Sverige. De djur som bedöms vara lämpliga för avel får ett märke i örat, en "tagg”.
Under pandemiåret blev det av förståeliga skäl ingen runda, men nu i höst hade det planerats att Adrian Veitch från Australien skulle komma hit. Men Corona har återigen ställt till det och årets taggning har ställts in i elfte timmen eftersom Adrian inte tillåts lämna hemlandet på grund av extremt hårda restriktioner.
Föreningen hade också planerat hålla en kursdag i Skåne i bedömningens grunder, även denna ställs in.
Svenska dorperföreningen jobbar vidare med att få hit en domare under nästa år. Läs mer om tagning på Dorperföreningens hemsida.
Det blev Nors och Bäcks gårdar på norra Gotland som tog hem segern i kategorin Kött och den ärofyllda titeln Årets Bonde 2021. Vinnarna presenterades i samband med en prisceremoni som hölls på Clarion Hotel Sea U i Helsingborg igår kväll. I kategorin Mjölk korades Bredsjö Mjölk som vinnare.
Så här löd juryns motivering:
”Årets Bonde 2021 har många strängar på sin lyra; men det vinnande ackordet består av tre toner; respekt för djuren, omsorg för naturen och kunskap om hur den egna verksamheten kan bidra med biologisk mångfald och långsiktig hållbarhet.”
Bredsjö Mjölkfår, Hällefors vann kategorin Mjölk med motiveringen:
”Passion, engagemang och kunskap präglar detta familjeägda lantbruk – som trots en relativt liten verksamhet visar upp ett stort hjärta för det ekologiska, det kvalitativa och det hållbara.”
Årets Bonde är ett initiativ med syfte att lyfta Sveriges primärproducenter och bidra till att öka efterfrågan på hållbar mat och dryck från Sverige. Nyckelorden för Årets Bonde är Hållbarhet, Innovation och Matkvalitet. Här finns alla nominerade.
Alla bilder: Bergkvist Publishing
Syftet är att presentera svensk fårnäring i sin mångfald, de produkter och värden som fåren producerar och att vi vill öka Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller får- och lammkött och ull.
Vi kommer också att ta upp de frågor som sänker fårbönders vilja att satsa eller växa, och som hämmar vår näring.
Det blir en rad intressanta namn i talarstolen, paneldebatt och mingel.
Vi kommer passa på att visa ett urval av produkter av ull och skinn, och bjuda på ätbart från fårgårdar från olika hörn av Sverige.
Live från riksdagen
Fårets dag kommer att sändas via Zoom, så alla som vill följa dagen kan göra det via denna länk:
https://us02web.zoom.us/j/83207474547?pwd=Yk16dDJWUE9scTFDY2MvVkl3TFROQT09
Meeting ID: 832 0747 4547
Passcode: 373014
Frågor/kontakt
Gudrun Haglund-Eriksson ordförande/rovdjursansvarig
0768-48 64 65
gudrun@faravelsforbundet.com
Ulf Ekholm, ansvarig djurhälsofrågor och rovdjursfrågor
076-844 49 92
ekholmulf@hotmail.com
Foto Einar de Wit
På onsdag gäller det, då hålls Fårets dag i riksdagen! Vi jobbar fortfarande med att få de sista detaljerna på plats. Lite nerver börjar kännas av, men mest ska det bli spännande och roligt. För er som inte hört talas om detta så är det en dag som vi bjudits in till av av riksdagsledamoten Magnus Oskarsson (KD). Syftet är att presentera svensk fårnäring i sin mångfald, de produkter och värden som fåren producerar och att vi vill öka Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller får- och lammkött och ull. Vi kommer också att ta upp de frågor som sänker fårbönders vilja att satsa eller växa, och som hämmar vår näring. Det blir en rad intressanta namn i talarstolen, paneldebatt och mingel.
Fårets dag kommer att sändas via Zoom, så alla som vill följa dagen kan göra det via denna länk.
Meeting ID: 832 0747 4547
Passcode: 373014
Efter Fårets dag kommer styrelsen och adjungerade ha sitt första fysiska styrelsemöte på två år. Vi kommer att jobba med strategifrågor, avelsfrågor och budget inför nästa år.
TV 4 har varit hos Gudrun på Bengtstorp och gjort ett reportage med anledning av Centerns motion som handlar om vem som ska ha rätt att överklaga skyddsjakt. Troligen sänds inslaget under helgen. TV-teamet var två timmar på gården, men inslaget kommer att klippas ner till någon knapp minut, så det är väldigt svårt att sia om hur det blir. Håll utkik.
Oxford Downföreningen som gör en nystart efter några slumrande år har haft årsmöte, så nu är föreningen officiellt igång. SF var med på årsmötet, och man diskuterade bland annat behovet av nytt blod till den svenska stammen, och möjligheterna att importera både sperma och embryon. Om flera djurägare går samman bör det vara möjligt att importera doser från Storbritannien. Brexit har orsakat många frågetecken, men vi har undersökt frågan och det ser ljust ut.
Vi har deltagit i ett möte i ett innovationsprojekt med titeln "rationell och stressfri kontroll av tillväxt och hälsa hos får och lamm". Inte så mycket att orda om just nu, men vi bedömer att det kan bli ett bra projekt, om det beviljas medel.
Jordbruksverket har efterfrågat inspel om vilken typ av kompetensutvecklingsinsatser inom djurvälfärd som svenska fårbönder behöver, och vi har lämnat förslag på ett antal områden som vi tycker behöver prioriteras. Bland dem finns betesproduktion, utfodring, smittskydd och hållbara djur. Utbildning behövs på alla nivåer, för stora som små besättningar och både för etablerade och nybörjarbesättningar. Vi tror att riktade insatser mot olika typer av produktion behövs, i och med att fårföretagen är så olika. Vi ser också ett behov av att näringen enklare kan ta del av aktuell forskning, både svensk och internationell. Även rådgivarna behöver möjlighet till kompetensutveckling och att kunna ta del av aktuell forskning.
Torsdag den 25 november har Nämnden för hemslöjdsfrågor ett digitalt seminarium angående den gemensamma arenan för den svenska ullen. Där har man möjlighet att vara med och påverka både arenans innehåll och utformning, så ta chansen då.
Medlemmen Anders Edbro som ska sluta med får har skrivit en debattartikel i ATL om hur myndigheternas inblandning i den småskalig djurhållningen stadigt har ökat sedan slutet av 1970-talet, och hur detta till sist tagit död på lusten att fortsätta. Vi tror att många känner igen sig i Anders verklighetsbeskrivning, och håller med om att myndigheternas ansatser att förenkla och minska på regelbördan inte har fungerat. I praktiken har administrationen och reglerna istället ökat. Tråkigt att mista dig som kollega och fårens förkämpe Anders, men vi önskar dig allt gott framöver!
Lantbruksföretagen är skyldiga att följa mer än 600 lagkrav, enligt ett nyligen avslutat forskningsprojekt, lett av Sveriges lantbruksuniversitet. "Under 20-årsperioden 1996-2016 ökade antalet lagkrav som berör lantbruket med 120 %. Flest lagkrav berör gårdar med nötkreatur i kombination med växtodling (ca 450 lagkrav). Under samma period ökade även kravet på antalet journaler med 340 % (från 5 till 22) och tillfällen då det krävs en anmälan eller tillstånd med 450 % (från 6 till 33)."
Bild ur rapporten som nämns ovan.
Hushållningssällskapet driver nu tillsammans med LRF, SLU och Växa Sverige ett samarbetsprojekt där man har samlat in ca 150 förenklingsförslag direkt från företagen genom djupintervjuer och hemsidan www.enklaregler.nu. Man kan fortfarande lämna in egna förslag!
Den ohållbara regelbördan och administrationen är ett av ämnena vi kommer att ta upp i riksdagen på onsdag, och vi kommer att lämna konkreta förslag på förenklingar som vi rekommenderar att man genomför direkt.
Trevlig helg önskar SF!
Baggsläpp på Stjärnbäck igår. "Följ mig, jag vet exakt var brudarna är." Foto Britta Wendelius
Det är arbetslinjen som gäller för de flesta baggar just nu. Foto Anna Törnfelt
Det finns de som tror att tackorna inte vet vad de vill, men de har helt enkelt fel. Foto Anna Törnfelt
Typiskt fårbonden. När grindarna inte riktigt når fram, då kör man en så kallad abrovinsch. Foto Britta Wendelius
Britta Thorén har gjort denna spektakulära krans. Hon plockar ut särskilt vackra lockar och sparar till speciella objekt, och så här kan resultatet bli. Foto Britta Wendelius
Smålammen börjar bli stora. Foto Gudrun Haglund Eriksson
Kampen om soffan hör den mörka årstiden till. Foto Ulf Ekholm
Sammanställt av AnnaSisy
5 november 2021 | Veckans Smakmöte i Stockholm avslöjar att Sveriges bästa kött kommer från en femårig finullstacka som käkat gräs. Det ni!
Föreningen Exceptionell Råvara höll årets Smakmöte den 1 november i Stockholm. Sveriges främsta kockar bedömer kött från ambitiösa köttproducenter från hela landet. Kategorierna är Gris, Fågel, Nöt och Lamm/Får och målsättningen att hitta det allra bästa svenska köttet. Vinnare alla kategorier denna dag blev köttet från en femårig finullstacka! Extra roligt då detta var första gången som lamm- och fårkött deltog i provningen, och många av kockarna aldrig smakat kött från tacka tidigare. Läs om mötet och det exceptionella köttet här.
Grattis Ingeli och Örjan Ivansson, Rugstorps Gård i Kalmar län! Vilken skräll och vilken fantastisk insats!
I Fårpodden #19 berättar Claes Lövgren och Stefan Eriksson mer om Exceptionell Råvara och projektet Tackakött i Kalmar.
För alla som siktar mot Excellent råvara, eller helt enkelt vill producera ett väldigt bra kött, finns nu 14 korta filmer om lammköttskvalitet från Lammlyftet (länken funkar även om det inte ser ut så). Lär om pH, mörning, vad som påverkar hållbarhet och smak, vilken temperatur man ska ha i kylrummet med mera.
Ni glömmer väl inte att använda Lammlyftets utbildningsverktyg Meat Standard Sweden lamm? Standarden innehåller parametrar som påverkar kvalitetsegenskaper hos det svenska lammköttet. Detta utbildningsmaterial är framtaget för att öka kunskapen om hur olika faktorer påverkar köttkvalitet.
Mellan somrarna 2020 och 2021 har antalet fårbesättningar blivit 524 fler. Jordbruksverket har publicerat färsk statistik, och den bekräftar känslan vi haft, att många startar eller startar om med får. Antalet djur i juniräkningen var 523 467, vilket är mindre än åren före torkan då vi hade över 600 000 får och lamm i Sverige, men en ökning med 4,5 % jämfört med 2020. Nu får vi hjälpas åt att göra lamm! Mer statistik och bilder finns på hemsidan och hos Jordbruksverkets om alla lantbrukets djur.
Vi säger grattis till alla Ull-SM-vinnare som korades i söndags! Listan över de 14 kategoriernas medaljörer finns här och på Ullviljas Facebooksida kan man se presentationen av årets vinnare. Auktion på fällar som är till salu ska komma på Tradera, håll utkik.
Fårwebbinarier på fyra olika teman under november och december:
22 november – Hull och hullbedömning
29 november – Lamning och lamningshjälp
10 december – Lammöverlevnad
14 december – Juverhälsa
För mer information och anmälan se Gård & Djurhälsans kurskalender.
Nu är det dags att rösta på Årets Leverantör och Årets Transportör, HKScans årliga utmärkelse. Läs presentationerna här. Nominerade lammbönder i år är:
Grattis till de nominerade! Ni andra, glöm inte att rösta!
VDF i Örebro har haft rovdjursutskott och diskuterat kommande lodjursjakt. Lodjuren ökar i mellersta och södra förvaltningsområdet, men minskar i norr, vilket är i linje med förvaltningsplanen. Inventeringen visar på ca 1244 lodjur, miniminivån är 800. Där licensjakt kan bli aktuell ska den vara beslutad av länsstyrelsen senast den 15 december, så att jakten kan starta den 1 mars 2022.
Medlemmar i Jönköpings Fåravelsförening har fått medlemsutskick under veckan, kolla inkorgen.
Leveransen av semindoser till Gotland har drabbats av en väldigt tråkig försening då kärlet fastnade vid en omlastning i Småland och missade färjan. Vi har jonglerat med de doser som finns på ön och på så vis räddat en del av veckans semineringar, men inte alla. Kärlet är nu på väg, och understöd flygs in för att användas under helgen, men denna högst ovälkommna vardagsdramatik har frestat på mångas nerver denna vecka : (
På Gotland har man under höstlovet bjudit in skollediga högstadieelever till Gotland Grönt Centrum, och många är positiva till att bli bönder. Gotlands Tidningar var med.
Jordbruksverket har samlat det som är nytt i jordbrukarstöden nästa år.
Klimatklivet tar emot nya ansökningar under perioden 8-18 november och vill gärna se ännu fler ansökningar från lantbrukare. Hittills har över 400 lantbrukare beviljats stöd. Läs mer om Klimatklivet och hur du ansöker på Naturvårdsverkets hemsida.
Som alltid så här års letar TV4 efter singelbönder som vill träffa den rätta. Verkar det intressant, kolla här.
Förra veckan hade ATL ett stort uppslag om CC Wool och Västkustens ullinsamling, det vill säga Årets Fårföretagare 2021. Idag skriver Land Lantbruk stort om Carl-Oscar Allared och Charlotte Jansson. Kul!
Foto Thomas Eriksson
En ny Fårskötsel har kommit i brevlådan eller är på väg. Med tidigare utlovat reportage om Veronica Nyman och hennes finullsfår, och mycket annat.
Trevlig helg önskar SF!
Love is in the air. Så här der det ut i många hagar och fårhus just nu. Foto Anna Törnfelt
Jeanette Elander på LRF Kött var på studiebesök på Bengtstorp förra veckan, och hon har skickat en bild. Gudrun får hjälp av Diesel med brunstkontrollen. (Baggen har nu som tack för hjälpen fått ett eget gäng fruar.) Foto Jeanette Elander
Wahlgrens värld, hemleverans av seminbaggar efter tjänstgöring. Foto Anna Törnfelt
Russhage Sixten är redan i ny tjänst som häradsbetäckare. Det ena utesluter inte det andra. Foto Anna Törnfelt
Redan dags att skilja av lammen födda i månadsskiftet augusti/september. De har växt som små raketer och börjat fundera på hur det där med blommor och bin fungerar. Foto Gudrun Haglund Eriksson
Något gott på fredagkvällen kan väl inte skada? Foto Gudrun Haglund Eriksson
Sammanställt av AnnaSisy
Ni kanske har sett nyheten om tackan från Rugstorp Gård som fick kvalitetsutmärkelsen Exceptionell råvara vid Smakmötet som hölls i måndags. Här kommer lite mer kött på benen till er som är nyfikna. Text Einar de Wit och foto Claes Lövgren.
Föreningen Exceptionell Råvara höll årets smakmöte den 1 november på restaurangen L´Avventura på Sveavägen i Stockholm. Vinnare alla kategorier blev köttet från en femårig finullstacka!
Exceptionell Råvara håller varje år en provning, ett så kallat Smakmöte. Sveriges främsta kockar bedömer kött från ambitiösa köttproducenter från hela landet. Kategorierna är Gris, Fågel, Nöt och Lamm/Får. Målsättningen är att hitta det allra bästa svenska köttet.
I år deltog kött från 9 grisproducenter, 9 nötköttsproducenter, 10 fågelproducenter, 7 lammproducenter och 2 producenter med tackakött. Kockarna tillagade en produkt från varje djurslag, från får och lamm var det ryggen. Samtliga detaljer steks i ugn med bara lite salt, för att man ska kunna bedöma köttets köttsmak, mörhet, doft och struktur.
Varje producent som lämnade in kött fick redogöra för ras, utfodring, slaktmetod och mörningsmetod. 20 mycket erfarna kockar bedömde köttet.
När alla köttbitar var avsmakade och bedömda visade det sig att köttet från en femårig finullstacka från Ingeli och Örjan Ivansson, Rockneby, fått överlägset högst betyg från juryn. Det var extra roligt då detta var första gången som lamm- och fårkött deltog i provningen, och många av kockarna aldrig smakat kött från tacka tidigare.
Bästa köttet idag! Från en femårig finullstacka uppfödd av Ingeli Ivansson från Rockneby. Foto: Claes Lövgren
Den prisade finullstackan har under sitt 5-åriga liv ätit naturbete och vall på sommaren, och ensilage/fullfodermix på vintern. Helkroppen hängde i 12 dagar i 2,8 grader, och sadeln hängde ytterligare 4-5 dagar.
Detta visar vilken potential det finns i det svenska tackaköttet! Här finns en viktig marknad att bearbeta.
I Fårpodden #19 hör du Claes Lövgren berätta mycket mer om Exceptionell Råvara och projektet Tackakött i Kalmar.
Kocken Stefan Eriksson är verksamhetsledare på Exceptionell Råvara och en av dem som ledde smakprovningen på årets Smakmöte. Här med några ryggdetaljer från lamm och tacka. Foto: Claes Lövgren
Fårens fördelar är så många att de är svåra att sammanfatta, men i denna artikel fylld av informativ grafik har Svenskt Kött gjort ett bra jobb. Den är värd att spridas.
Läs här: Varför ska man välja svenskt lammkött?
Grafik Svenskt Kött
Jordbruksverket har samlat det som är nytt i jordbrukarstöden nästa år.