Valberedningens förslag till ny förbundsstyrelse grundar sig helt på vad distrikts- och rasföreningar samt medlemmar i förbundsstyrelsen tagit upp vid intervjuer och rundringningar. Vi är helt eniga om förslaget vi lämnat till stämman.
Valberedningen
Anna Alm, Stockholm-Uppsala Fåravelsförening
Lennart Pettersson, Skaraborgs Fåravelsförening
Ann Rudsby, Jämtlands Läns Fåravelsförening
Mats Pettersson, Gotlands Fåravelsförening
Anne Kron, Södermanlands Läns Fåravelsförening
Ledamöter valda till och med 2026
Anna Törnfelt, Ljugarn
Ledamöter som förslås för omval, nyval alt. fyllnadsval
Ulf Ekholm, Väse | Omval 2 år
Jonas Karlsson, Hällestad | Omval 2 år
Anna Kristoffersson, Veberöd | Nyval 2 år
Ulrika Eriksson, Linköping | Fyllnadsval 1 år
Christina Landström, Vännäs | Nyval 2 år
Crister Nilsson, Valdemarsvik | Fyllnadsval 1 år
Val av styrelsens ordförande
Anna Kristoffersson, Veberöd | Nyval 1 år
Läs om de nya ledamöterna nedan. (De som är med i styrelsen sedan tidigare presenterar sig här.)
Brukspöjk född 1950 uppväxt i norra Bergslagen/södra Dalarna = Rumpmas. Bor idag i Valdemarsvik kommun 3,5 km från Östersjön. Alltid stort fårintresse, fick Erik Sjödins första bok om Får när jag avslutade 40 veckors kursen på Rättviksskogs och lantbruksskola 1967. Har arbetat 55 år inom agrara sektorn varvat med studier, varav 33 år inom fodertillverkarsektorn i olika roller bland annat som produktchef för idisslarfoder.
Nuvarande besättning startades 1998 med 3 tackor. Som mest hade vi ca 380 tackor men ca 500 lamningar per år. Började 2012 med accelererande lamning (tackan ska lamma 3 gånger på 2 år) och esy care. Äger idag en liten gård med nybyggt fårhus 2020 och har tidigare även arrenderat en något större där har vi hade alla djur under stallperioden. Slutade med arrendet 2020 och idag har vi c:a 125 tackor av raserna finull och gotland.
Har varit engagerad i får Sverige i olika roller sen millennium-skiftet: Valberedning i Östgötalamm, Lammproducenterna och Svenska Fåravelsförbundet, Styrelsearbete i Lammproducenterna och Östgötalamm där jag numera är ordförande.
Har sen 2019 kört ett antal studiecirklar i Vuxenskolans regi om får- och lammproduktion, både fysiska och digitala med hittills ca 200 deltagare. Brinner för den svenska lammproduktionen och har varit med om att arrangera ett antal träffar om lammproduktion.
Hur och med vad kan du bidra till SF verksamhet och utveckling?
Det jag brinner för och försöker påverka redan idag är en ökning av den svenska lammkötts-produktionen. Detta ska ske på många olika sätt. Därför om förtroendet ges mig så vill jag arbeta med denna fråga.
Jag driver tillsammans med min sambo ett mindre jordbruk med fårhållning utanför Vännäs i Västerbotten. Vi har en avelsbesättning med ett 50-tal Dorper och 20-25 Gotlandsfår.
Uppväxt på gård med olika djurslag och tidigt ”fast” i hästbranschen. Som uppfödare, tränare, hovslagare och behandlingsterapeut samt aktiv inom flera olika tävlingsdiscipliner var det inte ett alltför stort steg att börja med fåravel. Jag har från min tid med hästar alltid studerat djurens exteriör och rörelsemönster och hur det påverkar prestation och hållbarhet.
Fåren blev ett givet val när hästarna lämnade gården och lika givet som att titta på hur hästarna var byggda var det att börja bedöma får utifrån deras funktionalitet och rastyp. Det som är extra kul med får är ju också hur snabbt man kan se resultat i avelsarbetet!
Det har blivit många utbildningar och jag är idag rekommenderad mönstrare av pälsraser, gårdsmönstrare av köttraser samt domarutbildad i bedömning av Dorper.
Jag har varit aktiv i Svenska Dorperföreningens styrelse under flera år och är nu engagerad i distriktsstyrelsen för Västerbottens Fårägare.
Hur och med vad kan du bidra till SF verksamhet och utveckling?
Det känns otroligt stimulerande att få bli del av Fåravelsförbundets styrelse. Avelsintresset är stort och jag ser mycket fram emot att få bidra med det jag kan till att vi i Sverige ska föda upp fler hållbara och produktiva djur av alla raser. Alla får, av alla raser, behövs i Sverige.
De frågor som engagerar mig mest är avel och mönstring men även djurhälsofrågor, utbildning av fårägare och produktion ligger mig varmt om hjärtat.
Att hålla får idag ligger helt rätt i tiden även om det finns många utmaningar. Jag vill arbeta för att vi tillsammans ska höja statusen på får och lamm i Sverige samt kvalitetssäkra den svenska lammproduktionen.
Jag bor på Tuna Kungsgård strax utanför Linköping, där jag och min man driver ett lantbruk ihop. Vi har idag ca 100 tackor av raserna Gotland och Dorset. Vi har valt att hålla två raser för att kunna lamma 2 gånger per år, vilket passar bra med våra andra verksamheter. På gården finns en gårdsbutik och visionen är att allt som fåren producerar skall säljas genom den. Vi har 2 barn hemma, 3 hundar och lite andra djur av varierande storlek och ras.
Hur och med vad kan du bidra till SF verksamhet och utveckling?
Jag gillar föreningslivet och vet hur viktigt det är för att driva frågor och påverka i vårt samhälle, både i det stora men även i det lilla. Jag känner ett stort engagemang för distriktsföreningarna och medlemmarna, som är grunden till hela SF. Men i grunden är det förstås ett stort intresse för fåret som djur som driver mig och jag hoppas kunna bidra till att lyfta allt det som våra fantastiska får producerar och öka förståelsen för att svenskt lamm och svenska lammprodukter är viktiga inför framtiden, inte minst ur beredskapsperspektiv.
Bondbarn, född och uppväxt på ett familjejordbruk i Veberöd i Skåne med växtodling, dikor och nötköttsproduktion, får- och lammproduktion samt skog. Fåren som alltid funnits, är idag ett drygt 30-tal korsningstackor men var som mest ca 80 tackor innan en gårdsbrand. Förr vinterlamning med lamm klara till påsk, numera vårlamning med tackor och lamm ute på bete.
Att jobba inom det agrara och med lantbruk har alltid varit glasklart för mig. Efter studier, civilingenjör med en internationell EMBA, och arbete internationellt landade jag åter med fötterna i myllan. Jag har bland annat jobbat på bryggeri i Tyskland, på SLU Alnarp med EU-projekt, med försäljning och marknad på Lyckeby Stärkelsen i Sverige såväl som internationellt. Parallellt med familjens lantbruk har jag haft styrelseuppdrag främst inom den agrara näringen där Swedish Meats/ Scan, Köttdelegationen (nu LRF Kött), Stiftelsen Lantbruksforskning och Skånes Nötköttsproducenter är mest relevant. Nu är jag ordförande för Skånes Fårintressenter och aktiv inom LRF lokalt.
Hur och med vad kan du bidra till SF verksamhet och utveckling?
Min styrka sitter nog främst i ett stort intresse och engagemang för både lantbruk och näringspolitik, i kombination med erfarenhet från gård till marknad och export med ett etablerat nätverk i Sverige och internationellt. Men här några hjärtefrågor …
Lamm- och fårnäringen är en viktig underutnyttjad produktionsgren i Sverige med stor potential att växa rejält i hela landet. Olika raser, besättningsstorlek och inriktning, allt beroende på gårdarnas förutsättningar ger olika möjligheter. Men förutsättningen för framgång, utveckling och långsiktig hållbarhet är att det går att få ekonomi i produktionen som heltidsföretagare, deltidare eller som bisyssla. Detta är några frågor jag brinner för, har god kunskap om och erfarenhet av och som berörs inom Cap, Livsmedelsstrategi, Djurvälfärdsersättning med flera aktiviteter.
SF har ju många frågor att hantera och många olika intressen att bevaka tillsammans med ett Får-Sverige fullt av kompetens. En ökad dialog och mer samarbete mellan distrikts- och rasföreningarna och förbundsstyrelsen ger ökad kraft och större engagemang för att nå framgång i specifika eller gemensamma frågor.
Med några år på nacken har jag haft förmånen att jobba i olika sammanhang med satsningar och projekt. Genomgående har målet varit att knyta kontakter med olika organisationer, myndigheter och företag. Ett sådant exempel är det vi nu jobbar med i Skåne, med ett konkret mål att ”Dubbla antalet lamm på 10 år”. Vi i Skånes Fårintressenter lyckades få med länsledningen med Landshövdingen i spetsen, LRF, Partnerskap Alnarp, SLU och bjöd sedan in slaktföretagen, rådgivning mfl i värdekedjan. Det är inget ”quick fix” men tillsammans inspirerar vi varandra, blir starkare och kan lobba ihop framåt för näringen.
Jag är tämligen ”orädd”, en fördel när det behöver tas kontakter högt och brett för att ta sig fram. Det gäller att visa att vi strävar mot samma mål – mer produktion (mat och betesdjur), mer biologisk mångfald, fler bönder, mer jobb på landsbygden och nu också bättre beredskap och här måste alla kunna och vilja dra sitt strå till stacken. För att få tempo o bibehålla kontakterna kan det vara viktigt att en del projekt hålls kvar regionalt. Lyfts allt till riksnivå är det lätt att det blir platt och mest administrativt. Men det finns många frågor och projekt som måste drivas starkt på riksnivå – ersättning för Blåtungavaccin är ett exempel, liksom CAP och samarbeten inom fårnäringen i EU. Här ser jag det som en styrka att vi faktiskt har två starka fårorganisationer i Sverige både Fåravelsförbundet och Lammproducenterna.
Jag har i tidigare engagemang sett både hur Irland och tex Finland jobbar med tydliga Livsmedelsstrategier. Här finns väldigt mycket att lära och inspireras av. Till exempel Irland med lantbruket som exportmotor och etablerade system som LQAS (Lamb Quality Assurance Scheme) och Finland med starkt fokus på beredskap och självklar användning av finländsk mat i offentlig sektor.
Även möjligheten att jobba tillsammans med andra organisationer utanför den direkta fårnäringen vill jag passa på att lyfta fram. Att t ex lära känna och träffa nötköttsproducenterna regionalt och bli starkare inom ”boskapsfrågor” som rör bete, vallar, hantering av stånds, veterinärfrågor, blåtunga eller det ohyggliga hotet kring mul- och klövsjuka är bara några ett exempel på samarbeten vi kan utveckla ytterligare. Vi är inte så stora inom fårnäringen så vi får liksom både initiera samarbeten och alliera oss för att förstärka varandra. I Skåne åt Skånes Fårintressenter julbord tillsammans med Skånes Nötköttsproducenter, en riktigt bra grej som vi säkert tar vidare.
Marknaden skriker nu efter fler lamm och det behövs fler fårföretagare och fler får för att hålla igång hela fårnäringen. Här är vi unika då det ju faktiskt är möjligt att komma in och börja med just får med relativt begränsade medel. Lantbruksskolorna är vägen in för många och behovet av riktigt bra utbildning är avgörande för valet att satsa på FÅR . Detta är en fråga vi identifierat i Skåne och en fråga som också berört Landshövdingen. Lantbruksskolorna satsar ofta på nya traktorer och nya teknik, men har ofta inte ens någon egen fårproduktion …. Här måste det till en ändring om ungdomar ska vilja satsa på får och lammproduktion.
Styrelsearbetet då? Ja för mig är alltid målet ett styrelseteam där ledamöterna efter en tydligt kommunicerad övergripande plan kan föra utvecklingen av både fårnäringen och förbundet framåt. Där man jobbar både självständigt, i mindre grupper och där alla kan representera föreningen utåt. Att vara flera (utefter intresse och kompetens) som kan ta i liknande frågor i styrelsen och på så sätt skapa en bredare styrelse, ger förbundet mer utrymme, styrka och minskar sårbarheten i organisationen.
Därmed inte alls sagt att jag inte tar ledartröjan! Det är helt enkelt så att jag utgår ifrån det är kloka, mycket kunniga och engagerade personer som valts in i styrelsen!
Nominerade av Gotlands Fåravelsförening
Ullkontoret är ett storskaligt ulltvätteri som nu även kompletterats med ett kamgarnsspinneri. Jenny och Hans är hängivna ullmänniskor som vurmar för att den svenska ullen ska tas tillvara och användas. Vi ser allt från gödselpellets till möbeltyger ta form i företaget, ingen ull ska gå till spillo.
Jenny och Hans iver att ta tillvara vår inhemska ull är så påtaglig. Sedan hösten 2016 tvättas ull på Ullkontorets tvättlinje, som är det enda storskaliga ulltvätteriet i Sverige. Strävan har hela tiden varit att vidareutveckla verksamheten så att kunder ska kunna köpa helsvenska ullprodukter och sedan drygt två år har man rullat igång sin förädlingsverksamhet inom konceptet GUTI; Gotländsk Ull- och Textil-Industri. Det kardas och spinns garn på ett storskaligt kamgarnsspinneri och man har köpt in stickmaskiner för enklare slutprodukter och även en vävmaskin där man håller på att ta fram ett slittåligt möbeltyg. Ullkontoret drar ett tungt lass i arbetet med att sprida information om att det nu går att få tag på garanterat svensk ull i stor mängd för den som vill producera en helsvensk ullvara. En trägenhet som lett fram till att, med väldigt lågt klimatavtryck, leverera produkter som innehåller 100 % svensk ull med 100 % inhemsk förädling i stor skala, där samtliga led är på Gotland.
Foto Eva Jonasson
Dessa listor över utlägg i Kunskapsbasen återfinns under Verksamhet › Medlemsfrågor och utbildning › Utbildning.
Under våren 2025 erbjuds GRATIS undersökning av kryptosporidier hos lamm. Antal analyser är begränsat så här gäller först till kvarn.
För att vara med i studien måste man under perioden 2025-04-22 och 2025-05-16 skicka in 3 individuella prover från lamm födda våren 2025.
– Det kan försvinna ett 20- till 30-tal lammungar under en betessäsong, säger lammproducenten Anna Törnfelt.
Drygt 300 lammungar skuttar omkring på Anna Törnfelts gård i Alskog, på sydöstra Gotland. Trots den pigga atmosfären är oron inför sommaren stor, eftersom förekomsten av den fästingburna bakterien anaplasma – även kallad betesfeber – har ökat kraftigt de senaste åren. Den livshotande infektionen, som sprids via fästingar, har orsakat flera dödsfall i besättningen.
Veterinärer vill nu klarlägga vilken sorts anaplasma som drabbar just de gotländska lammen och varför den sprids så effektivt på ön. Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) har beviljats drygt tre miljoner kronor till forskningen, där fästingar samt blod och mjölkprover från lammen ska samlas in. Den som leder fältarbetet är fårhälsoveterinären Annika Melin på Gård & Djurhälsan.
– Det här är viktigt. Vi har stora problem med att många lammungar drabbas av anaplasma på Gotland och det påverkar både djurvälfärd och ekonomi, säger hon.
Foto Anna Törnfelt
Sammanfattning i SLU:s kunskapsbank
Ramming the parasites: Evaluation of quarantine procedures against Haemonchus contortus at sheep markets in Sweden (Höglund J, Grandi G, Enweji N, Gustafsson, K. 2025)
Foto Jonas Karlsson
Nominerad av Sörmlands Läns Fåravelsförening
Yngre person som satsar med lammproduktion under uppbyggnad och som bygger nytt fårhus. En som satsar framåt för framtiden. Som även har en vattenbuffelbesättning.
Gustaf Wedén som ung och nyetablerad satsar framåt och håller på att bygga upp sin fårbesättning. Han siktar på bra kvalitet på foder och avelsmaterial för att få fram bästa slaktkropparna på lammen, samt bygger nytt fårhus. Han tar även hjälp av rådgivare både på fodersidan och slaktsidan för att få ut bästa möjliga av sin satsning. Vi önskar honom lycka till i framtiden med fårföretagandet.
En kurs som handlar om hur du jobbar med vägning i din besättning, både för att hålla koll på hälsan och för att styra utvecklingen fram till slakt. Vi visar vägning både i datorn och i mobilen. Vi tittar också på slaktprognoserna i programmet som hjälper dig att slakta rätt lamm i rätt tid.
Ingen avancerad våg krävs för att ha nytta av att väga och registrera vägning. Det är Elitlamm som gör jobbet med att ge dig all information och beräkningar. Foto Claudia Dillmann
Kursen riktar sig till dig som har Elitlamm Avel & Produktion vill komma igång med vägning i din besättning.
Även du som har Elitlamm Fritid kan gå kursen om du är nyfiken på vilka funktioner som du skulle kunna ha nytta av vid byte av program till Avel & Produktion. Det som skiljer handlar framförallt om slaktprognoser.
Alla kurser arrangeras av Svenska Fåravelsförbundet i samarbete med Elitlamm och Glada Fåret.
Innehållet på ras- och distriktsföreningarnas sidor styrs helt av respektive förening. Ni kan skicka uppdateringar så ofta ni vill, genom att maila underlag till Anna som är webbredaktör.
När ni skickar in er funktionärsrapport efter årsmötet uppdaterar vi er styrelses kontaktuppgifter på hemsidan. Det behöver ni alltså inte tänka på. Men tänk på att se över annan information på era lokal sidor då och då. Ni kan som sagt skicka uppdateringar så ofta ni vill, men inget utöver aktuell styrelse ändras utan att ni ber om det.
När era hemsidor uppdateras med aktiviteter och kurser läggs dessa samtidigt in i kalendern.
Numera kan styrelserna själva ta ut medlemslistor från medlemsregistret. Varje distrikts ordförande, sekreterare och kassör har möjlighet att logga in. Har ni problem med borttappade lösenord, kontakta Åsa.
En lathund finns framtagen om man behöver hjälp med att komma in i medlemsregistret, kontakta Åsa eller Erica för att få tillgång till lathunden om den har kommit på avvägar.
Det finns informationsfoldrar om SF och Elitlamm, och en del annat tryckt material för information och medlemsvärvning, kontakta Åsa.
Det finns möjlighet att erbjuda SF-medlemskap till kampanjpris i samband med aktiviteter. När distriktet ska arrangera någon form av event (kurser, medlemsträffar, studiebesök etc), kontakta Åsa för att meddela att ni kommer att värva medlemmar med kampanjerbjudande och vad eventet heter. Ni får av Åsa en skräddarsydd fil som kan skrivas ut och som ni kan dela ut, den innehåller den information som den blivande medlemmen behöver för att anmäla sig och få rätt pris.
I lådan finns alltid äldre nummer av Fårskötsel och informationsfoldrar om SF respektive Elitlamm. Förutom detta bassortiment så beror innehållet på vad som finns på lager och vad som är aktuellt, det kan bli "överraskningar". Foto Britta Wendelius
Det finns en ny upplaga av vårt bokmärke om ull och ett nytt, "Friska djur är inte tur" med tips till alla som ska skaffa får eller köpa livdjur.
Kontakta Åsa om ni behöver bokmärken att dela ut i samband med aktiviteter.
Foto Gudrun Haglund-Eriksson
Många personer gör ett förtjänstfullt arbete för den svenska fårnäringen runt om i landet. För att ha möjlighet att tacka dessa förtjänstfulla personer har Fåravelsförbundet tagit fram förtjänstnålar som kan delas ut som ett erkännande och ett tack. Nålarna är numrerade. Den första guldnålen delades ut vid SF:s årsstämma i maj 2023.
Det finns även en silvernål som distriktsföreningar kan dela ut till en medlem eller före detta medlem som gjort ett förtjänstfullt arbete inom distriktet eller SF.
Tipsa gärna om fler inslag.
Foto Gudrun Haglund-Eriksson
Nominerade av Västernorrlands fåravelsförening
Gården har ca 200st Ostfriesiska mjölkfår som mjölkas under året. Mjölken förädlas till flera sorters ostar samt glass med olika smaker. Köttet från gårdens djur förädlas bland annat till korv. Produkterna säljs i deras egen gårdsbutik, REKO-ring, marknader samt till återförsäljare lokalt och långt ifrån.
Strömmens Gårdsmejeris hemsida
Caroline och Christoffer är två drivna fårföretagare som med liv och lust tog över Strömmens Gårdsmejeri 2018 efter Agneta Larsson och Martin Andersson. Sedan dess har paret utvecklat gården i en mycket positiv riktning samt fortsätter traditionen på Strömmens gårdsmejeri att förädla fårens mjölk till prisbelönta ostar av högsta kvalitet.
Under 2022 har paret gjort den största investeringen inom fårnäringen i Västernorrland någonsin med ny ligghall och mjölkgrop. En ny glassmaskin köptes in 2024, så nu tillverkas även underbar fårglass med flera olika smakkombinationer.
Caroline och Christoffer är levande och inspirerande exempel för fårnäringens potential och plats i lantbrukssverige. Därför anser styrelsen för Västernorrlands fåravelsförening att Strömmens Gårdsmejeri är värdiga vinnare av “Årets fårföretagare 2025”.
Bilder från Strömmens gårdsmejeris Facebooksida
Den förstnämnda satsningen riktar sig till organisationer som arbetar med rådgivning och kompetensutveckling, och syftar till att stärka branschens konkurrenskraft genom aktuell och kvalitetssäkrad kunskap. Läs mer på Kunskapsnav Animalieproduktions respektive Jordbruksverkets hemsidor.
Stödet för kunskapshöjande insatser inom lammnäringen kan sökas av myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, organisationer och företag, syftar till att höja kunskapsnivån inom lammnäringen, för att stödja utveckling och lönsamhet på företagsnivå. Läs mer på Jordbruksverkets hemsida.
BFU, foto Einar de Wit