En studie avseende förekomst av fotröta och smittsam digital dermatit, där den senare vanligen kallas för ”CODD” (Contagious ovine digital dermatitis) har genomförts i form av ett examensarbete av veterinärstudent Sophia Mourath, SLU. Handledare har varit Sara Frosth, docent vid Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU.

Mag-tarmparasiter är vanliga hos svenska får. Särskilt stora magmasken (Haemonchus contortus) orsakar såväl sjukdom som försämrad produktion. Detta kan kontrolleras genom att djuren avmaskas, vilket förutsätter att de preparat som används har full effekt.

Genom att analysera träckprover testade vi effekten hos fyra avmaskningsmedel varav två är de mest använda i Sverige.

Sökningar om listerios har ökat, lyfter därför upp information som finns på Gård & Djurhälsans hemsida.

Om ett får drabbas av listerios är det mycket bråttom att sätta in behandling, görs det kan behandling fungera och djuret bli helt friskt. Dröj alltså inte med att kontakta veterinär när listerios misstänks.

Ett tips till den händige och ekonomiska fårägaren.

Att ta foderprov ur ensilagebalar kräver någon form av hjälpmedel. Man kan inte bara ta några nävar ensilage, det ger inte ett representativt urval. Man behöver ta ett borrprov rakt in till mitten av balen, då får man ett bra medelvärde för hela åkern som balen kommer ifrån.

De vanligaste infektioner som får drabbas av orsakas av mag- och tarmparasiter. I dag används avmaskningsmedel regelbundet för att hålla fåren i god hälsa. Tyvärr upptäcks parasiter som är motståndskraftiga mot avmaskningsmedel och ett stort problem i dagens fårskötsel är att resistent stor löpmagmask (Haemonchus contortus) hittas i allt fler besättningar.

Under hösten 2019 skickades en enkät till svenska fårägare för att undersöka vilka attityder de har till parasiter och avmaskning. Vi fick in svar från ca 4000 st.

Nya får på ingång? Ta hjälp av vår kom-ihåg-lista för att inte missa något.

Ett av Maedi-Visnaprogrammets syften är att möjliggöra en säker livdjurshandel och Statuskontrollen är ett led i att underlätta detta.

Aktuell information från Gård & Djurhälsan.

Odling för larver av stora magmasken (Haemounchus) byts mot PCR-diagnostik.

LRF, Gård & Djurhälsan och VÄXA har tagit fram en informationsbroschyr om smittskydd vid besök på djurgårdar.

Nu är projektet där Gård & Djurhälsan vill ha in mjölkprover från akuta kliniska juverinflammationer i gång!

MV/CAE-programmet erbjuder fårbesättningar som inte är (eller har varit) anslutna till kontrollprogrammet att kostnadsfritt delta i ett projekt.

Projektet kommer utvärdera möjligheten att analysera antikroppar mot maedi visna i mjölkprover och samtidigt få en uppfattning om förekomsten av MV-smitta i tidigare otestade besättningar.

Pressmeddelande från Jordbruksverket
Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har granskat svensk djurhållning utifrån risken för att nya allvarliga smittor mellan djur och människa kan uppkomma och få omfattande spridning. Bedömningen är att det är mycket låg risk för att sådana smittor, så kallade zoonoser, uppstår i Sverige. Däremot kan de föras in från andra länder och spridas i svensk djurhållning.

Myndigheterna pekar på att vi lever en föränderlig värld där vi ser nya utmaningar på smittskyddsområdet, och lämnar därför förslag på åtgärder för att stärka smittskyddet i svensk djurhållning.

Många fårägare undersöker parasitläget hos sina tackor innan de släpps på bete. Djuren avmaskas om smittan är hög, för att minska smittspridning på betet. Hur smittläget påverkas av lamnings- och provtagningstidpunkt är dock inte klarlagt.

Forskarna har jämfört antalet maskägg i träcken i fyra besättningar som alla hade både vinter- och vårlammande tackor. Samma djur undersöktes vid fyra tillfällen mellan januari och juni, i syfte att se hur lamningstidpunkten påverkar utskiljningen av maskägg i träcken.

Ett dokument att ladda ner för att intyga att djuren har friska klövar vid försäljning, riksbedömning och baggauktioner.