Den 12 oktober 2022 anordnar Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) för första gången en smittskyddskonferens. Temat för konferensen är Smittskydd och djursmittor i en föränderlig värld. Sverige behöver stärka arbetet med smittskydd och djurhälsa – det är nödvändigt för att värna livsmedelsförsörjningen, ekonomin och folkhälsan.

Artikel från Gård & Djurhälsan om selen till får.

Mag-tarmparasiter är vanliga hos betesdjur, och parasitsmitta är en viktig orsak till nedsatt hälsa och produktivitet. Det enklaste och vanligaste sättet att kontrollera smittan är att avmaska djuren.

Dock har en överanvändning av avmaskningsmedel lett till en omfattande utveckling av resistens hos parasiterna och därmed ett behov av alternativa metoder för tidig upptäckt av parasitinfektion hos betesdjur. En väg som föreslagits är automatiska beteendeobservationer som på sikt skulle kunna möjliggöra behovsinriktad behandling av betesgrupper eller enstaka djur i dessa.

Nu är hösten här och stallsäsongen närmar sig. Även på stall händer det att djuren blir sjuka. Exempel på sådana sjukdomar hos får är listerios, aktinos (strålsvamp), lunginflammation, kalkbrist, dräktighetstoxikos, samt ev. symptom orsakade av parasiter som stora magmasken och stora leverflundran.

Den 29 september kl. 14-15 håller veterinär Ulrika König ett timslångt webbinar om klövar för fårägare. 45 minuters föreläsning och 15 minuters frågestund.

Stina Larsson, agroteknikerstuderande vid BYS, gör ett LIA-arbete om Maedi-Visna. Hon har gjort en enkät för att få kunskap om vad svenska fårägare tycker om MV-programmet. Enkäten är kort och besvaras anonymt.

Bakterien Anaplasma phagocytophilium överförs via fästingbett. Anaplasma angriper vita blodkroppar varvid djuret får hög feber och nedsatt immunförsvar. Olika stammar av Anaplasma ger troligen olika symptom och olika svårighetsgrad av symptomen. Det sänkta immunförsvaret gör att andra infektioner kan angripa djuret och ge en sekundärinfektion, tex. ledinflammation eller lunginflammation. Anaplasma ger en viss immunitet men djuren kan återinfekteras.

Gård & Djurhälsan: Vi har fått många rapporter om fluglarvsangrepp och stickande insekter såsom bromsar denna sommar. En del uppfattar det som att bromsarna bitit fåren, ofta längs ryggen, och orsakat sår där flugorna lägger ägg.

Ha som vana att kontrollera parasitbördan hos lammen några gånger under betesperioden, senast inför avvänjning, för att se om behandling behövs eller inte. Tackor undersöks lämpligast på våren.

Nu är det sommar och sol, vilket oftast innebär begränsade möjligheter till obduktion och diagnos. Finns det möjlighet att utföra en gårdsobduktion kan det vara ett alternativ till en lång transport till obduktionslaboratorium. Mer information om detta kommer finnas på Gård & Djurhälsans hemsida. Obduktion på SVA och i Skåne kommer ha öppet hela sommaren, övriga laboratorier kommer ha stängt under vissa veckor.

Parasiter som blir resistenta mot avmaskningsmedel diskuteras mycket just nu. När man avmaskar är det jätteviktigt att det finns ett behov, att man använder rätt preparat och att man inte underdoserar beroende på djurets vikt.

Men det finns en viktig sak till – att man använder rätt teknik när man avmaskar.

Kostnadsfri rådgivning inom Klövkontrollen till alla fårbesättningar med misstänkta klövförändringar.

Staten har ansvar för att det finns veterinär service i hela landet. Riksrevisionens granskning visar att styrningen av den verksamheten har stora brister, och att Jordbruksverket inte säkerställer att konkurrensen sker på likartade villkor.

Peste des petits ruminants (PPR) är en virussjukdom som kan drabba får och getter. Sommaren 2018 hade vi för första, och hittills enda, gången PPR i Europa, då får vid den turkiska gränsen i Bulgarien blev smittade. Den nya metoden är snabb, portabel och kostnadseffektiv.