Flera misstänkta prover analyseras nu av Statens veterinärmedicinska anstalt.
Under arbetet med artikeln om getter i Sverige i nya numret av Fårskötsel kom ett antal frågor upp. Kristina Räf ställde följande frågor till SF:s styrelse:
1. Tidningen Fårskötsel säger sig, till och med på omslaget, vara ”en tidskrift för får- och getägare”. Ändå har hittills i modern tid inte något skrivits om getter. Varför?
Historiskt har förbundet jobbat en hel del med getfrågor, men det hänger helt på engagemanget från getbönderna. De senaste tio åren har getavelsföreningen varit vilande, vilket har gjort att förbundet inte fått några signaler från getnäringen att det önskas något arbete på den fronten. Om getnäringen nu åter organiserar sig och lägger fram frågor som är viktiga för dem och som man önskar hjälp med av Fåravelsförbundet är vi beredda på att hjälpa till. Vad gäller tidningen så har arbete redan inletts för att skriva om getter. Getägare är välkomna att höra av sig om hur detta ska utvecklas i framtiden.
Källa: LRF
Mycket kunskap saknas. Med ett liknande virus har man i Australien sett en cyklisitet i smittan där djuren blir sjuka vart femte år. Detta beror på att det tar ungefär fem år innan det finns tillräckligt många osmittade individer för att sjukdomen ska ta fart igen.
Den typen av knott som behövs för att sprida sjukdomen finns i Sverige, men vi har inte samma djurtäthet som på kontinenten. I dagsläget finns inget vaccin och man räknar med att det tar minst två år att få fram ett.
Källa: LRF
Rapportering av aktivisters aktiviteter
Som ytterligare steg i arbetet med att bevaka frågan om djurrättsaktivisterna kommer LRF att sammanställa iakttagelser som görs på djurgårdar. De rapporter som kommer in kommer att löpande skickas över till en företrädare inom Polisen som arbetar med grupper som denna. Vi kommer på detta sätt att kunna följa upp dessa aktivister på ett mer uthålligt sätt. Vi får också inom näringen en bättre överblick.
När det finns indikationer på att aktivisterna varit på gårdar eller på annat sätt varit aktiva ute i bygderna önskar vi få in kortfattade uppgifter om:
Källa: ATL
Sverige har hittills varit förskonat. Men Marianne Carlsson i Ucklum utanför Stenungsund misstänker att ett missbildat lamm som föddes för knappt en vecka sedan hade fått viruset.
Kristina Mieziewska, veterinärinspektör på Jordbruksverkets enhet för idisslare och gris, säger till ATL att det har skickats in sju eller åtta missbildade foster till SVA. Misstankarna har avskrivits i samtliga fall utom ett eller två som ännu inte är färdiganalyserade.
Myndigheterna vet väldigt lite om schmallenbergviruset. Enda sättet att i dagsläget fastställa om viruset finns i djuret är genom att provta organ från missbildade lamm och kalvar.
Ett serologiskt test håller på att tas fram. Kristina Mieziewska räknar med att det är klart inom ett par veckor, högst ett par månader.
Läs hela artikel på ATLs hemsida ››
Läs artikeln Information till djurägare om Schmallenbergviruset ››
Från och med den 1 januari 2012 är det inte längre tillåtet att sälja de bekämpningsmedel mot ektoparasiter som tidigare funnits tillgängliga. Preparaten det gäller är Flectron öronbrickor, Bayofly pour-on, Fly Tix och Flusa. Har ni något av dessa preparat hemma får ni använda dessa för eget bruk till och med 31 december 2012, därefter får medlen inte användas.
Kommande betessäsong är den sista då vi kan hålla fästingar, flugor, svidknott och knott stången med hjälp av Flectron öronbrickor, Bayofly pour-on, Fly Tix eller Flusa.
Ersättningspreparat
Det finns dock andra tillgängliga pour-on preparat som kan ersätta de utgångna. Båda preparaten klassas som läkemedel och är receptbelagda. Behandlingarna bör göras efter en besättningsanpassad strategi för att få bästa möjliga effekt och minimera risken för resistensutveckling.
Det finns många länkar från vår hemsida till olika sidor och dokument hos Djurhälsovården, särskilt i Kunskapsbasen. Jag jobbar för fullt att rätta länkar, men tills alla länkar är uppdaterade ber jag om överseende. Det mesta går lätt att hitta genom via vanlig sökning i en sökmotor. Mvh webbredaktören
Danmarks motsvarighet till SVA, DTU Veterinärinstitutet, rapporterar att Schmallenbergvirus hittats i svidknott i Danmark. Viruset har inte påvisats i Sverige, men de nya fynden kan innebära en ökad sannolikhet för att viruset finns i de södra delarna av Sverige.
Knotten har samlats in på södra Jylland, nära gränsen till Tyskland. Tyskland, har hittat viruset i flera besättningar nära den danska gränsen.
SVA och Jordbruksverket följer noga händelseutvecklingen i Sverige och Europa. De nya fynden i Danmark smittan kan innebära att sannolikheten för att smittan finns i svidknott i södra Sverige är något större än vad som tidigare antagits. Ett flertal misstänkta sjukdomsfall har undersökts i Sverige. De har alla varit negativa.
Under veckan besöktes vi av ett smärre pressuppbåd; Borås, Falköpings och Ulricehamns tidningar var alla på plats och skrev stort uppslagna reportage i sina tidningar. Intresset för lokalt mathantverk är stort, den saken är klar. Vår egen Einar de Wit besökte oss också, så kanhända kommer det ett reportage även i Fårskötsel.
Leberkäse, sylta, blodkorv och lufttorkat av lamm- och getkött.
Det var specialtemat får- och get som fick mig att anmäla mig till kursen. Jag har länge velat göra egen korv men tvekat efter att alltför många gånger fått höra att man inte kan göra korv utan grisspäck. Under vår kursvecka förvandlades ett lamm och en get till en provkarta av charkprodukter; lufttorkad korv, emulsionskorvar, blodkorv och leverkorv, sylta, skinka och buljong. Vissa av produkterna röktes. Inget grisspäck användes, och jag kan lova att det fungerade utmärkt.
De flesta av kursens deltagare är fåruppfödare i Västra Götaland, och flera planerar att starta egna gårdsslakterier. Ett eget slakteri ökar markant möjligheterna att producera riktigt bra charkprodukter, det var något som gick upp för oss. För att framställa toppklassiga charkprodukter krävs kött från djur som slaktats helt utan stress, under optimala hygieniska förhållanden och därefter tagits hand om på det sätt som passar respektive produkt. Emulisionskorvar till exempel, görs med fördel med varmstyckat kött, något vi inte alls kan få till i Sverige om vi inte har kontroll över hela kedjan. Hur djuren har fötts upp spelar också en viktig roll för slutresultatet.
När kursen rundades av på fredagen fick vi alla säga några ord om hur vi upplevt veckan. Min kommentar var att jag var nöjd med hur jag spenderat min första fem-dagars semester från gården på tio år, och att jag lärt mig enormt mycket. Nöjda, imponerade och fullmatade med information var de flesta deltagares sammanfattning. Vi var också rörande överens om att vår värd Armin Gassner på West Vilt berikat vår vecka genom sin stora gästfrihet och omistliga tolkning från tyska till svenska. Men Mikael Klerfors från Målsryd satte också fingret på en annan sida av våra upplevelser;
–Jag är besviken. Jag förstått hur svårt det är att göra "riktig" chark.
Blodkorv av fransk modell, en så kallad boudin. Blod, buljong, grädde och kryddor. Mums.
Dessa korvar ska nu lufttorkas.
Dag fem kan vi smaka på de smalare lufttorkade korvarna. De föjer planen med avseende på pH och är nu skivbara. Inte färdiga, men redan läckra!
Text och foto: Anna Bergström
Din medverkan som djurägare behövs för att övervaka förekomst av viruset i Sverige. Nedan beskriver vi virusets sjukdomstecken. Men de kan också ha flera andra orsaker så för att kunna bedöma om de är orsakade av Schmallenbergviruset måste prov tas från djuren och analyseras vid SVA. Det finns för närvarande inga vacciner eller andra mediciner för att hantera sjukdomen.
Viruset sprids sannolikt av svidknott
Smittan sprids sannolikt mellan djuren med svidknott. Det finns ännu inga rapporter på att viruset kan spridas aktivt under vintern, således förekommer sannolikt inte synligt sjuka djur under vinterhalvåret. Under denna tid kan sannolikt inte heller foster bli smittade. Knottsäsongen då smittan sannolikt sprids är i Sverige mellan april till november.
Nya vägar för SF
Nu går Fåravelsförbundets arbete in i en ny fas. De senaste årens arbete med att ta fram ett antal verktyg som ska hjälpa de svenska fårägarna att förbättra sitt företagande börjar ge resultat. Fårhälsoprogrammet är den sista pusselbiten som nu håller på att lanseras. Nu fokuserar vi på att också påverka för att öka den svenska produktionen av lamm.
Den 20 februari hade SF och LRF kallat alla distrikt till ”Marknadsrådslag om hur vi ska få tillväxt i lammsektorn” i LRF:s lokaler på Franzéngatan i Stockholm. Man kan kalla det ett stort ”Brainstorming-möte”. Temat var ”Hur får vi fart på marknaden för produkter av svenskt lamm?”. Vi har vid några tidigare tillfällen hållit motsvarande möten när vi dragit igång större projekt, och de har alltid slagit väl ut.
Vi måste öka inkomsterna för fårföretagarna, det är enda sättet att få en ökad produktion i Sverige. Ett sätt är att ta sig förbi mellanleden och sälja sina varor direkt till konsumenten. Foto: Morgan Bauman.
”Plantera ett träd och bidra till ett bättre klimat.” Det säger Karl-Ivar Kumm, SLU-forskaren, som också påpekar att det är klimatsmart att välja svenskt kött framför importerat.
Karl-Ivar Kumm, docent i lantbruksekonomi vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, fick i uppdrag av Jordbruksverket att titta på den svenska kött- och mjölkproduktionens inverkan på biologisk mångfald och klimat. Betesdjur är bra om man ser till den biologiska mångfalden, men inte från klimatsynpunkt, säger Karl-Ivar Kumm.
(mer …)
Nya Zeeland är värd för årets klipp-mästerskap och tävlingen har pågått under andra halvan av denna vecka. 50 klippare från 25 länder tävlar. Torbjörn Svensson och Magnus Wuolo är på plats och tävlar för Sverige.
Här finns länkar till alla resultatlistor, sidan uppdateras löpande under dagen.
Magnus klipper World Machine Shearing - Round 2 - Heat 1, Torbjörn klipper World Machine Shearing - Round 2 - Heat 3. Missa inte detta!
Här finns fler videofilmer, så många att vi kan sitte inne och titta hela dagen. World Machine Shearing Final Open Final
Förra året lanserade Arbetsmiljöverket en bullerapplikation för Iphone. Nu har man skapat en applikation även för Android.
Bullerappen mäter ljudnivån i realtid. Med hjälp av en kalkylator kan man också räkna ut hur mycket buller man utsätts för under en hel dag.
Källa: Jordbruksaktuellt
Vår konsumtion av kött fortsatte att öka förra året, men våra köttproducenter lyckas inte få någon nämnvärd del av den kakan.
Den övergripande trenden är densamma i Sverige som i övriga delar av den rika världen: vår konsumtion av kött ökar. Men denna konsumtionsökning får i princip inte Sveriges nöt-, gris- och lammproducenter någon del av. Och de lyckas inte heller sälja mer kött på exportmarknaden.
(mer …)