Enligt EU:s nya djurhälsoförordning ska ansvariga för en plats där djur och avelsmaterial hålls registrera den. Den som redan har en produktionsplats för landlevande djur ska komplettera uppgifterna. Sista dagen för att registrera platsen där djuren hålls, anläggningen, är den 1 oktober.

Nedgång av antalet djurhållande företag, förlust av naturbetesmarker och biologisk mångfald måste vändas. Många företag har möjlighet att förbättra sin lönsamhet genom att utvidga betesfållor. Naturvårdsverket presenterar ett kunskapsunderlag som bidrar i det arbetet.

Förra veckan nådde vattnet över stövelskaften, men sedan dess har det blivit sommar och gräset har vuxit en halvmeter.

Denna vecka bland annat:
– Nytt avsnitt av Fårpodden
– Vi tackar Viktoria Östlund och önskar henne lycka till på nya jobbet
– Claudia har avtackats IRL
– Brist på läkemedel
– Riksbedömningar
– Erbjudande till elitlamms listrapportörer

Under våren har vi upplevt ett stort och dessvärre ökande problem med tillgängligheten på läkemedel. Detta gäller inte bara läkemedel för våra lantbruksdjur, utan även andra veterinärmedicinska och humanmedicinska preparat. Just nu ser vi stora störningar i b.la. tillgången på parasitmedel till får.

Inventering av varg pågår mellan 1 oktober och 31 mars. Populationens storlek beräknas utifrån dokumenterat antal föryngringar (valpkullar). En detaljerad slutrapport med resultaten har nu publicerats.

Mörhet är en av de högst värderade egenskaperna vad gäller köttets ätkvalitet. I denna film får vi veta hur ett antal olika faktorer påverkar mörhet hos lammkött.

Det är inte så lätt att hålla ordning på nytt som dyker upp i Kunskapsbasen, så med jämna mellanrum publiceras en lista över nya utlägg.

När stjärnkocken Stefan Eriksson säger att 3-årig tacka är det bästa han ätit, då är det dags att skrota myten att endast lammens kött duger. Hur fler ska få chansen att avnjuta detta fantastiska kött, och hur vi ska kunna få betalt för det, verkar det också finnas lösningar för. En hoppfull podd om svenskt lamm- och fårkött.

Efter en blöt vecka hoppas vi på sol, tork och vallskördväder.

Denna vecka bland annat
– Om klimatåtgärder för lammgårdar.
– Rapporter från ett antal olika möten som har ägt rum under veckan.
– Radio Uppland i tidsdags där man uppmärksammade att 70 % mer ull tas tillvara nu jämfört med 2016.
– Jakten på stjärnbaggar som kan vara aktuella att ta in till seminstationen har börjat.
– Riksbedömningsplanen för ull och päls är klar.

Nämnden för hemslöjdsfrågor ser behov av en gemensam plattform för svensk ullnäring där kompetens och erfarenheter samlas och samverkar.

På en gård några mil norr om Uppsala bor biologen Jörgen Wissman, som forskar om hur arter gynnas genom betande djur.

”Man har sett att det finns en outnyttjad tillgång av en resurs”, säger Marie-Louise Blanksvärd Andersson, ullansvarig på Fåravelsförbundet.

Klicka för att lyssna till ett inslag från radio Uppland.

I materialet som tagits fram inom Handlingsplan Gris, Nöt och Lamm beskrivs de tio viktigaste klimatåtgärderna för gris-, nöt- och lammgårdar. Dessa åtgärder ska bidra till att svensk köttproduktion är delaktig i att det nationella klimatmålet uppfylls.

För att undersöka ätkvaliteten hos svenskt lammkött genomfördes under 2016 ett produktionsförsök med bagglamm på SLU Götala nöt-och lammköttsforskning utanför Skara.

I studien utvärderades effekterna på tillväxt, slaktkropp och köttkvalitet från fyra olika produktionsmodeller; stall, åkermarksbete med eller utan kraftfodertillskott samt naturbete.

Regeringen tillsätter utredning om kött kan förses med deklaration av hur mycket antibiotika som används i djuruppfödningen.

I Sverige är det förbjudet att ge friska djur antibiotika och svenska bönder använder mindre antibiotika än i många andra länder, men det är svårt för konsumenterna att veta hur stora skillnaderna är. I dag märks kött med ursprungsland, men regeringen vill nu utreda om det även är möjligt med en särskild märkning som visar om djuret har fått antibiotika.