Många fårägare undersöker parasitläget hos sina tackor innan de släpps på bete. Djuren avmaskas om smittan är hög, för att minska smittspridning på betet. Hur smittläget påverkas av lamnings- och provtagningstidpunkt är dock inte klarlagt.

Forskarna har jämfört antalet maskägg i träcken i fyra besättningar som alla hade både vinter- och vårlammande tackor. Samma djur undersöktes vid fyra tillfällen mellan januari och juni, i syfte att se hur lamningstidpunkten påverkar utskiljningen av maskägg i träcken.

Ett dokument att ladda ner för att intyga att djuren har friska klövar vid försäljning, riksbedömning och baggauktioner.

10 februari kl 13.00-15.00

I denna webbkurs som arrangeras av Länsstyrelsen i Skåne redogör vi för parasiters livscykler och hur man bäst undviker spridning av dessa. En webbkurs som framförallt riktar sig ekologiska fårägare.

Nu skärps reglerna för antibiotika användande till djur i EU. Antibiotika får inte längre ges rutinmässigt till friska djur, eller för att kompensera bristande djurhållning. Det ställs även högre krav på produkter som importeras till EU.

Den 12 oktober 2022 anordnar Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) för första gången en smittskyddskonferens. Temat för konferensen är Smittskydd och djursmittor i en föränderlig värld. Sverige behöver stärka arbetet med smittskydd och djurhälsa – det är nödvändigt för att värna livsmedelsförsörjningen, ekonomin och folkhälsan.

Med start i februari 2022 erbjuder Gård & Djurhälsan en ny spännande kursserie där du har chansen att ta del av unik expertkunskap under hela våren. Genom regelbundna webbinar fördjupar vi oss inom olika ämnen rörande lammproduktion.

Lammakademin riktar sig till dig som redan har erfarenhet av lammproduktion och nu vill utveckla och stärka produktionen ytterligare.

Artikel från Gård & Djurhälsan om selen till får.

Gård & Djurhälsan har fått medel för att undersöka dagsläget när det gäller resistens mot avmaskningsmedel.

Formas utlysning för att öka djurskydd och djurvälfärd för djur i människans vård har resulterat i att tre projekt från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) beviljas 8 miljoner kronor var, totalt 24 miljoner kronor under fyra år. Alla tre handlar om att minska bördan av smittsamma sjukdomar, ett för nötkreatur, ett för matfågel och ett för får och getter.

Mag-tarmparasiter är vanliga hos betesdjur, och parasitsmitta är en viktig orsak till nedsatt hälsa och produktivitet. Det enklaste och vanligaste sättet att kontrollera smittan är att avmaska djuren.

Dock har en överanvändning av avmaskningsmedel lett till en omfattande utveckling av resistens hos parasiterna och därmed ett behov av alternativa metoder för tidig upptäckt av parasitinfektion hos betesdjur. En väg som föreslagits är automatiska beteendeobservationer som på sikt skulle kunna möjliggöra behovsinriktad behandling av betesgrupper eller enstaka djur i dessa.

Nu är hösten här och stallsäsongen närmar sig. Även på stall händer det att djuren blir sjuka. Exempel på sådana sjukdomar hos får är listerios, aktinos (strålsvamp), lunginflammation, kalkbrist, dräktighetstoxikos, samt ev. symptom orsakade av parasiter som stora magmasken och stora leverflundran.

Just nu pågår antibiotikaveckan då organisationer över hela världen sätter ljuset på arbetet med att värna antibiotikan.

Till skillnad från stora delar av övriga världen har vi i Sverige fokus på sjukdomsförebyggande åtgärder inom livsmedelsproduktionen för att minska behovet av antibiotika. En klok och återhållsam antibiotikaanvändning minskar risken för uppkomst av antibiotikaresistenta bakterier, vilket är ett mål inom både djur- och humanhälsa. Sverige spelar en viktig roll internationellt genom att visa att det är möjligt att producera livsmedel med låg förbrukning av antibiotika.

Gård & Djurhälsan erbjuder fyra webbinarier under november och december.

22 november – Hull och hullbedömning
29 november – Lamning och lamningshjälp
10 december – Lammöverlevnad
14 december – Juverhälsa